Starka väljarströmmar under lugn yta

Det konstaterar statsvetarna Henric Oscarsson och Sören Holmberg i Åttapartivalet 2010, gjord i samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg och Statistiska centralbyrån (SCB) och presenterad tidigare i veckan.

Enligt forskarna fanns det en klar glidning åt vänster från 2006 till 2010 i svenskarnas inställning till flera typiska frågor på vänster-högerskalan, om exempelvis bidrag och privat företagsamhet.

Men alliansen och då i synnerhet Moderaterna fick ändå stärkt väljarstöd. Den stora strömmen av väljare gick från Socialdemokraterna till Moderaterna. Forskarna slår fast att det var tilltron till regeringens kompetens, den ekonomiska krishanteringen och skattepolitiken som fick flest att byta parti. Mona Sahlins svaga popularitet respektive Fredrik Reinfeldts starka bidrog också.

Moderaternas stora förnyelse ligger i föreställningen om partiet som ansvarstagande. Oscarsson och Holmberg konstaterar att Socialdemokraterna traditionellt varit starka bland dem med starkt förtroende för politiker. 2010 togs den rollen över av Moderaterna. Forskarduon konstaterar: ”Ett parti för politikermisstrogna kan inte vara ett statsbärande parti. Det kan vara ett oppositionsparti eller ett protestparti, men inte ett statsbärande.” En förödande förvandling som högst troligt förstärkts genom Håkan Juholts tillträde och inledande period som partiledare.

I valanalyser har det ofta framhållits att stödröster från M-sympatisörer höll KD kvar i riksdagen. Det stämmer. Men intressant är att Oscarsson och Holmberg visar att det även gällde Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna plockade sina röster i ungefär lika stor utsträckning från höger som från vänster. Den hetlevrade debatten om varifrån SD tar sina röster kan därmed läggas åt sidan.

SD vill gärna framställa sig som ett parti som värnar om kristna traditioner. Men kärleken är inte besvarad från guds hus. Stödet för SD bland regelbundna kyrkobesökare är 1 procent. Och om SD vill konkurrera om KD:s röster med begreppet socialkonservativt, då blir det svårt – KD var det enda parti SD inte plockade röster ifrån.

Den som tillsammans med Håkan Juholt bör titta djupast i valundersökningen är Folkpartiets Jan Björklund. För att vara ett av de få idéburna partierna, har Folkpartiet synnerligen illojala väljare. Faktum är att liberalerna har så stor omsättning bland sina väljare – inte ens fyra av tio Folkpartiröstare 2006 valde samma parti 2010 – att det får epitet ”partisystemets vändkors”. Det kan tolkas som att partiet är i behov av en fast kurs och mindre av snabba utspel. Annars är sannolikheten stor att vändkorset snurrar ut i Strömmen utanför riksdagshuset.