Osäkert hopp om Nordkorea

Till skillnad från Muammar Gaddafi och Usama bin Ladin, som båda också mött sitt öde 2011, dog ”Den käre ledaren” en naturlig död vid 69 års ålder. Fysisk och psykisk överbelastning, förklarade en till tårar rörd sorgeklädd nyhetsuppläsare i nordkoreansk tv. Märkvärdigt med tanke på de övermänskliga egenskaper som Kim Jong-Il påstods besitta, vad gäller allt från att komponera operor till att spela golf. Den stroke som Kim Jong-Il ska ha drabbats av för några år sedan hade aldrig officiellt bekräftats, så dödsnyheten kom förmodligen som en stor överraskning för de flesta nordkoreaner.

Exakt vad som är sant om den märklige ledaren är svårt att veta, ur det extrema propagandasamhället har en mängd rykten spridits. Det har däremot varit lätt att skratta åt den lille mannen i stora solglasögon och platåskor. Men betydligt mer än en skämtfigur var han en mördare och förtryckare.

Den nationalistiska ideologin ”Juche” som Kim Jong-Il ärvde av sin far Kim Il-Sung ”Den store ledaren”, skapade ett absurt personkultsamhälle med helt statskontrollerad information. Makten har använts bland annat till att upprätthålla en planekonomisk modell som med åren kom att skapa stor matbrist i det isolerade landet. l början av 1990-talet svalt hundratusentals människor ihjäl i landet.

För omvärlden har Nordkorea försökt visa upp en välputsad fasad. Besökare har guidats runt i fina områden och fått bo på hotell för att få en bild av ett välfungerande system. De egna invånarna har samtidigt matats med propaganda om hur illa det kapitalistiska Sydkorea behandlar deras bröder och systrar.

Med åren har den totala kontrollen av samhället blivit allt svårare att upprätthålla. Över gränsen mot Kina har en mängd varor, inte bara livsmedel utan även teknikprylar och filmer, kommit in i landet. Nordkoreaner ur det övre skicket har också på laglig väg kunnat åka till Kina. Journalisten Benjamin Katzeff Silberstein har i SvD rapporterat om hur nordkoreanska ungdomar jobbar i Peking på restauranger ägda av den nordkoreanska staten.

Inte ens den hårdaste diktatur kan i dag hålla kontroll över informationsflödena, och det är förmodligen det största hotet mot regimen som den ser ut i dag. När befolkningen blir mer och mer upplyst om hur verkligheten ser ut på andra sidan gränsen ökar också sannolikheten att regimen får problem.

Officiellt efterträds Kim Jong-Il av sin yngste son Kim Jon-Un, som inte hunnit fylla 30 år. Personkulten kring honom har redan börjat odlas; dubbad till fyrstjärnig general och förärad egen hyllningssång ska Kim Jon-Un kallas ”Den store efterträdaren” och hans porträtt ska hängas upp över hela Nordkorea, tillsammans med Kim Il-Sung och Kim Jong-Il.

Hur det verkliga maktspelet ser ut vet omvärlden mycket lite om. Inget tycks tyda på att läget kommer att utnyttjas till en revolution. Samtidigt finns risken för ytterligare ökad spänning mellan nord och syd. Ändå, någonstans finns hoppet om att diktatorns död leder till ett öppnare Nordkorea.