Asymmetriska effekter

Min enda kollega – förutom chefen – kom in till mig på tisdagseftermiddagen och frågade om jag hade sett på nätet. Nej, det hade jag inte. Jag arbetade intensivt med en större journalistisk undersökning som omfattade landets 21 landsting och regioner. Jag hade hållit på i två veckors tid och hade bara några enstaka tjänstemän att få tag på, bland annat en från Region Skåne.

Min kollega kom som sagt in och jag förstod direkt att det var något speciellt. Jag surfade in på Dagens Nyheters och Aftonbladets sidor i snabb följd och såg bilderna på de rykande tornen. Det jag minns bäst var ett citat från en pilot som Aftonbladet hade ringt upp och som sa att det var helt osannolikt att två plan efter varandra störtar in i World Trade Center. Tornen hade då inte fallit, och fortfarande var det svårt att greppa att det låg någon bakom det, att det var en aktiv handling.

När det gångna decenniets ska sammanfattas är terrorattackerna den 11 september 2001 en av de enskilt största händelserna som påverkat oss mest. Från en dag till en annan blev plötsligt alla flygresenärer potentiella terrorister. Övervakningssamhället fick en energiinjektion medan de mänskliga rättigheterna plötsligt blev lite förlegade. Det är den stora sorgen efter den elfte september. Våra individuella rättigheter blev mindre värda i nationalstaternas ögon. Det kan vara priset vi får leva med i en allt mer globaliserad värld där enskilda terroristgrupper kan göra oproportionell skada.

Efter att jag fått de första nyheterna om terrorattackerna återgick jag till telefonen och min undersökning. Jag hade i nästan två veckor sökt en kvinnlig tjänsteman vid Region Skåne och nu äntligen fick jag tag på henne. Med stapplande ord – nyheten berörde mig verkligen – ställde jag mina frågor. Medan jag pratar funderade jag på om hon visste vad som hänt. Jag koncentrerade mig på min uppgift och avslutade samtalet.

Vad kan händelserna den 11 september 2001 lära oss om det kommande decenniet? Först och främst, det är mycket svårt att förutsäga enskilda händelser. Men jag tror inte att vi under de följande tio åren får uppleva en enskild händelse som får en lika stor effekt som den elfte september. Däremot är jag säker på att de asymmetriska effekterna är en bestående egenskap – både på gott och ont – i en allt mer globaliserad och digitaliserad värld, och att de blir allt vanligare.

Vad kännetecknar då en asymmetrisk effekt? Det är till exempel en utförd handling som får en effekt som inte motsvarar den genomförda handlingens storlek. Det finns vissa likheter med en lavin. Effekten av det som utlöser en lavin, exempelvis en skidåkare, står inte i proportion till lavinens framrusande energi. Dock finns det en skillnad. En lavin har en uppbyggd inre energi och spänning vilket leder till en liten kraft på rätt plats få oanade konsekvenser.

Vid en handling med asymmetrisk effekt behöver det inte finnas en inre spänning; en utförd handling vid rätt tillfälle kan få stora effekter även i ett stabilt system.

Vad finns det då för positiva exempel med asymmetriska effekter under det gångna decenniet? I den digitaliserade världen är Google och Facebook några framgångsrika exempel. Det är små – inledningsvis – företag som får ett globalt genomslag och verkligen kan förändra vårt sätt att hantera information och umgås. Företagen får sitt stora genomslag i att de tillför något nytt i ett globalt system, internet.

På motsvarande sätt är datorvirus och spam exempel där några få personer gör oproportionell skada i den digitaliserade världen i förhållande till de utförda handlingarna.

I den verkliga världen kan enskilda människor med idéer och innovationer förändra världen till det bättre. I en globaliserad värld kan spridningen av till exempel uppfinningar spridas snabbare. Avigsidan är att terrorister med sina attacker kan sprida skräck och rädsla som går långt utöver de genomförda attackerna.

Nyårsfirande innehåller både eftertanke och framåtblickande. När vi blickar tillbaka på det gångna decenniet känns glädjefesten från millenniefirandet avlägsen. Kriser och krig har avlöst varandra. Förutom den 11 september har det skett terrordåd i bland annat Madrid, London, Bali och Bombay. Dessutom kommer ständiga rapporter om dåd i Irak, Afghanistan och Pakistan. Som en påminnelse om det ständigt närvarande terrorhotet är även försöket att spränga ett flygplan mellan Amsterdam och Detroit för en knapp vecka sedan.

Det globaliserade terrorhotet kommer troligen att vara närvarande under det kommande decenniet men vi får inte skrämmas av det.

Rädsla och förlorad framtidstro är civilisationens största fiender. Därför får vi inte låta terrorhotet besegra oss. Vi måste istället ta till oss av de goda sidorna av globaliseringen och inte vända ryggen till världen.