Kanske behövde motorvägen ta omvägen genom hela Sverige innan den kunde hitta tillbaka till sitt ursprung i söder.
Nu är den i alla fall här, motorvägen. I veckan öppnades den sista sträckan för motorvägstrafik på den utbyggda vägen mellan Trelleborg och Vellinge. Äntligen, får man utbrista. Det var inte en dag för tidigt.
Förvisso återstår det en del arbete runt själva vägen, bland annat är inte informationsplatsen vid Skegrie klar, men det är ändå helt fantastiskt att man i stort höll byggtiden.
Sedan motorvägsbygget invigdes den 1 december 2009 har vädret ställt till det en hel del, framför allt två tuffa vintrar. I gengäld har vägbyggarna under hösten kunnat lägga in högsta växel på grund av ett ovanligt milt och torrt väder.
Trots det självklara med en mötesfri väg till och från Trelleborg krävdes det tungt lobbyarbete från bland annat lokalt förankrade politiker för att väcka opinion för en motorväg.
Även Trelleborgs Allehandas kampanj för fem år sedan för en utbyggd motorväg väckte mycket uppmärksamhet.
Totalt skrev 11 185 personer på tidningens upprop och krävde en säker väg. Bakgrunden till tidningens kampanj var de många olyckor som inträffat mellan Vellinge och Trelleborg. ”Dödens väg”, kallades den för i folkmun – tragiskt, men med rätta. Trafikolyckorna under årens lopp har varit många.
Till sist gav påtryckningarna resultat. Förvisso fick Vellinge, Trelleborg och hamnen gå med på att låna ut pengar till dåvarande Vägverket för att utbyggnaden inte skulle försenas ännu mer. Det ledde till grönt ljus från regeringen. I slutändan behövdes inte den så kallade förskotteringen av lån genomföras men byggstarten sköts upp ett år.
Innan spaden kunde sättas i marken skulle arkeologiska undersökningar göras. Då fann arkeologerna bland annat resterna av en 5 500 år gammal processionsväg. Fyndet visade med all tydlighet att behovet av vägar funnits länge i området.
Att det nu verkligen behövs en fyrfilig motorväg till Trelleborg är uppenbart. Det är flera faktorer som samverkat under en längre tid. En ökad inflyttning till Trelleborgs kommun, fler som pendlar och mer lastbilar till och från hamnen. Från ett år till ett annat har trafikökningen inte varit stor men efter ett antal år med en liknande utveckling blir effekterna stora.
Det har märkts på vägen som varit tungt belastad. Det har lett till långsammare trafik, mer buller för de närboende men framför allt att faran för trafikolyckor har ökat.
För mig som är uppvuxen i Vellinge i ett bostadsområde bara några stenkast från E 6:an har den abrupt avslutade motorvägen mot Trelleborg vid södra påfarten varit en märklig realitet inristad i landskapet. Jag har många gånger undrat varför man inte fortsatte att bygga motorvägen söder om Vellinge då i början av 1970-talet.
Under årens lopp har jag följt försöken att få till en utbyggnad. Tiden gick, men inget hände. I framtiden kanske den kommer, motorvägen. Så är det ofta, man väntar och väntar men inget händer. Så är det inte idag. Framtiden är redan här.
Det kan man tacka alla som varit med och engagerat sig för att motorvägen skulle bli verklighet.
89% är glada
4% är likgiltiga