Granska även välfärdens beställare

Den slutsatsen framkommer i rapporten ”Konkurrensens konsekvenser” som kom ut på onsdagen och som den oberoende föreningen SNS ligger bakom.

Rapportens slutsats kan få många politiker att hicka till eftersom privatiseringar och valfrihet ofta har varit ett överordnat ideologiskt mål för hur välfärden ska utvecklas. I dag arbetar nära var femte anställd inom välfärds­sektorn i privat regi.

Men utvecklingen mot fler privata utförare måste ses mot bakgrund av det offentliga välfärdsmonopol som rådde i Sverige fram till 1980-talet. Då fanns det svaga drivkrafter att förbättra kvaliteten i den tungrodda och kostsamma offentliga sektorn.

Under 1990-talets krisår blev politikerna smärtsamt medvetna om att staten måste ha balans i sin budget och man tvingades skära kraftigt i utgifterna. Privatiseringar av välfärdstjänster blev då ett sätt att öka kvaliteten utan att öka utgifterna.

Det som har saknats är en uppföljning av hur det blev och i detta avseendet är det en mycket välkommen rapport från SNS. Men man konstaterar också att det krävs mer utvärderingar för att få hela bilden klar för sig. Detta är ett arbete som man planerar att fortsätta med.

En blind ideologisk tro på att privatiseringar alltid leder till förbättringar är så klart inte sunt. Likaså är det svårt att mäta det konkreta värdet av den ökade valfriheten inom välfärden.

Men det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är utförarna som ska granskas, lika viktigt är det att till exempel kommuner och landsting, som är stora beställare inom välfärden, gör ett bra jobb. Det måste man också begrunda när privatiseringarna utvärderas.