Skolan central i valet

Att läsa och skriva är däremot en kulturell uppfinning av människan. Vårt skriftspråk kommer inte med modersmjölken utan är ett direkt arv från tidigare generationer.

I vårt samhälle är det främst skolan som har till uppgift att vi alla lär oss att läsa och skriva. Skolan är i det avseende en viktig kulturbärare samtidigt som det är där vi bygger vårt framtida samhälle. Det går på inget sätt att underskatta betydelsen av att vi alla kan läsa och skriva.

I den begynnande valrörelsen har skolan seglat upp som en av de viktigaste frågorna och det är inget att förvånas över. Det handlar inte bara om att skolan är viktig för framtiden utan också om att elevernas resultat de senaste femton åren ständigt blivit sämre. Den svenska skolan måste förbättras och det läget är det naturligt att partierna kommer med förslag på vad som behöver göras.

I dagens tidning kan du läsa en längre analys av skolan skriven av Lars Henric Ekstrand, professor emeritus i pedagogik. Han konstaterar där att ett stort reformarbete har inletts men att det behövs kompletteringar. Bland annat vill han se betyg från årskurs fyra och att lärarna får mer tid till undervisning. Han vill också att kraven på eleverna ska höjas något som eleverna själva efterfrågar, enligt Ekstrand.

I Ekstrands artikel framkommer flera orsaker till att skolan blivit sämre, till exempel har kommunaliseringen som genomfördes i början av 1990-talet en stor roll liksom lärarnas alltmer inlåsta situation och yrkets dalande status.

Sett i detta perspektiv ser det nattsvart ut. Men som Lars Henric Ekstrand konstaterar är ett stort reformarbete av skolan igång. Många av reformerna har sjösatts under Folkpartiledaren Jan Björklunds tid som utbildningsminister. Bland annat har en ny skollag har arbetats fram och en ny lärarutbildning är på gång. Dessutom är nya läroplaner för förskolan, grundskolan och gymnasiet på gång.

Effekterna av reformerna kommer först under den kommande mandatperioden om nu alliansregeringen får förnyat förtroende. Skulle den rödgröna oppositionen vinna är det troligt att de inte river upp alla reformerna. Det skulle skolan verkligen inte må bra av, men helt säkert är det inte. De rödgröna vill säkert sätta sin prägel på hur skolan ska utvecklas.

I det avseende hade det varit bäst med en bred tvärpolitisk uppgörelse så att skolan inte berörs av valutgången.

Men den krissituation som skolan befinner sig i kräver också snabbt handlande och det har Jan Björklund visat.

Även om Folkpartiledaren kommit med en del märkliga politiska utspel den senaste tiden, till exempel om förbud mot burka i skolan, ska hans gärning som utbildningsminister ses i ett större perspektiv. Om man blickar tre decennier bakåt är det troligen ingen som kommer i närheten av vad han har åstadkommit inom skolan.

Trenden med allt sämre elever måste vändas och för stunden är det troligen bäst för Sveriges framtid att skolreformerna får fortsätta i ytterligare en mandatperiod.

För varje ny generation som lär sig läsa och skriva i skolan byggs ett nytt samhälle upp. Det är bra att skolfrågan har lyfts i valrörelsen men sett i ett längre perspektiv får politikerna inte glömma bort skolan efter valet. En bra skola kan vi inte ta för given utan den måste ständigt återupprättas.