Högt pris för lite effekt

Opinion ,
Klarar sig utan subventioner.
Foto:

Konsumenterna betalar för en omställning av energisystemet som inte minskar klimatutsläppen.

Artikeln publicerades 11 januari 2017.

Sverige har länge haft ett föredömligt stabilt och koldioxideffektivt energisystem. Basen med vattenkraft i norr och kärnkraft i söder gjorde att både tillverkningsindustri och hushåll kunde göra sig nästan helt oberoende av olja, bortsett från transporter.

Det är viktigt att ha den bakgrunden i huvudet när man ställs inför Energikommissionens betänkande om Sveriges framtida energisystem. Där är ett huvudmål att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion till 2040, vilket kan tolkas som om det handlar om en omställning för klimatets skull. Det är det inte. Det är en kostsam omställning från ett stabilt och fungerande system till ett annat som är mer väderkänsligt, småskaligt och i större behov av uppbackningssystem.

Förankringen är bred med fem partier bakom Energikommissionens förslag: Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna. Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna reserverar sig däremot på olika grunder mot betänkandet.

Det finns skäl att vara skeptisk till flera delar. Inte minst gäller det kärnkraften, där tolkningen redan har delat även de partier som står bakom överenskommelsen. Målet om 100 procent förnybar elproduktion i kombination med att det inte har satts något slutdatum för kärnkraften har tolkats olika beroende på vem man frågar.

Moderaterna ser det som en öppning för fortsatt kärnkraft och Miljöpartiet som ett stopp för densamma.

När det gäller kritikerna från Liberalerna och Vänsterpartiet är det omvänd ordning som gäller. Kärnkraftsvännerna i Liberalerna ser hela överenskommelsen som ett sätt att sätta marknaden ur spel och konkurrera ut klimatvänlig kärnkraft. Det med stora fortsatta subventioner i form av elcertifikat som gynnar nyetablering av vind- och solkraft och som i slutänden betalas av konsumenterna på elräkningen.

Kärnkraftsmotståndarna i Vänsterpartiet ser det som en öppning för fortsatt kärnkraft även efter att nuvarande verk har tjänat ut.

Kärnkraften har fördelen att den inte är väderberoende och producerar mycket effekt. Och att den redan existerar. Det finns en infrastruktur som fungerar och kan upprätthållas med relativt små investeringar i underhåll och förnyelse.

Att slå sönder det är något som svenskarna har betalat och fortsätter att betala dyrt för. Skåningarna har dessutom fått betala extra för utbyggnaden av Svenska Kraftnäts stamnät genom att skåningarna hamnade i ett ogynnsamt elområde, med underskott på el. Det eftersom Barsebäck lagts ned och dragningen av gränsen för elområde 4 drogs söder om både Ringhals och Oskarshamn.

Modern kärnteknologi med högre utnyttjande av uranbränslet borde vara ett givet inslag i svensk energiförsörjning. Med hög kunskapsnivå och etablerade utbildningar på området ligger Sverige och svenska företag långt framme på området.

Att inte utnyttja det är kapitalförstöring på flera sätt. Det hindrar inte att vind- och solkraft har en given plats i energimixen, men det är i dag mogen teknologi som klarar av att bära sina egna kostnader utan att subventioneras på bekostnad av annan klimatvänlig och effektiv elproduktion.