Försvaret har blivit billigare

Men här finns ett intressant samband. Om Sverige hamnar i krig har statsministern alltid det yttersta ansvaret. Om socialdemokratin behållit sin partiledare, och vunnit valet 2014, och om Sverige då anfallits på hösten, hade Juholt varit statsminister.

Sverige har nu blivit en säkrare plats.

Värnplikten har ersatts av ett yrkesförsvar. Som mest, när det är uppbyggt – när vet vi inte – ska det omfatta drygt 6 000 soldater med cirka 17 000 kronor i månadslön. Innebär detta att försvaret blir dyrare? Ja, enligt en allmän mening i debatten. ÖB är bekymrad över kostnaderna och vill ha högre försvarsanslag.

Lite ekonomisk analys visar att debatten om försvarskostnaderna i decennier styrts av ett fundamentalt missförstånd.

Försvarsbudgeten görs alltid i statsfinansiella termer – det vill säga den visar hur mycket av kostnaderna som faller på staten. Det var, när det gällde de värnpliktiga, uniformer, mat, en liten dagspeng. Det redovisades i budgeten.

Yrkessoldaterna verkar bli dyrare eftersom de har månadslön.

Men den intressanta försvarskostnaden är inte den statsfinansiella utan den samhällsekonomiska, som handlar om hur mycket försvaret tar av ekonomins totala resurser. Och den stora posten i en samhällsekonomisk kalkyl är bortfallet av produktion när soldaterna utbildas. Då arbetar de ju inte i det civila samhället. I värnpliktssystemet var nästan hela den manliga årskullen, cirka 45 000 personer, inkallade under bortåt ett år. Den samhällsekonomiska kostnaden för dem var inte uniformer utan bortfallet av den produktion de svarat för om de inte gjort värnplikten. Denna kostnad syns inte i den statsfinansiella försvarsbudgeten. Den finns endast i en samhällsekonomisk försvarsbudget. Men någon sådan görs inte.

Om de värnpliktiga hade haft full lön, säg 17 000–20 000 kronor i månaden, skulle den statsfinansiella kostnaden sammanfallit med den samhällsekonomiska. Både generaler och ministrar skulle då insett vad försvaret faktiskt kostar. De hade blivit förvånade.

Enligt budgetpropositionen 2012 är nu 826 soldater anställda för utbildning. Produktionsbortfallet för dem är en bråkdel av bortfallet för dem som gjorde värnplikt. Detta innebär att övergången från värnplikt till yrkesförsvar har dramatiskt sänkt försvarets kostnader, i en samhällsekonomisk kalkyl.

Man måste skilja mellan fasta och rörliga kostnader. Den tidigare stora fasta kostnaden för försvaret, värnpliktsarmén, har nu sänkts betydligt. Därmed kan den rörliga kostnaden, det vill säga för materiel, öka. Det bör ge försvarsledningen större flexibilitet.

Nils-Eric Sandberg är före detta ledarskribent i DN och publicist i filosofiska och ekonomiska ämnen.