Få medborgare bryr sig om EU

Text: Malena Rosén Sundström
Publicerad 27 juni 2012 6.20 Uppdaterad 27 juni 2012 6.20
Större eller mindre text

Malena Rosén Sundström.
"Ingen kan förälska sig i en gemensam marknad”. Det konstaterade Jacques Delors redan under sin tid som ordförande för EU-kommissionen (1985-1995).

Delors var en drivande kraft bakom eurons sjösättning. Som vi fått erfara är den gemensamma valutaunionen i lika låg utsträckning som den gemensamma marknaden något som lockar fram varma känslor hos EU:s medborgare, i varje fall inte av det kärleksfulla slaget.

Men det var inte heller den utökade ekonomiska integrationen, om än nog så viktig, som Delors hade i åtanke när han yttrade sina numera berömda ord. Vad EU behövde, menade han, var att komplettera unionens ekonomiska ben med ett socialt och ”mänskligt”. Hans idéer omfattade till exempel sociala rättigheter, men också en utökad demokrati på europeisk nivå genom ett ökat engagemang av EU-medborgarna i EU:s politik.

Just det senare, att försöka öka medborgarnas engagemang i EU, har varit ett projekt som pågått i olika varianter ända sedan Delors tid. Tanken är att minska gapet mellan eliterna – den ekonomiska såväl som politiska – och de ”vanliga” EU-medborgarna i synen på förtjänsterna med EU. Och nog kunde en starkare folklig acceptans av EU-projektet ha varit värdefull i kristider som dessa.

Problemet är att någon magisk formel så här långt inte har kläckts, vad gäller hur detta skulle kunna åstadkommas. Brist på initiativ har dock inte saknats. Det senaste i raden heter Medborgarinitiativet och trädde ikraft den 1 april. Med hjälp av detta kan EU-medborgare numera föreslå ny lagstiftning, en roll som innan endast tillfallit kommissionen.

För att kunna föreslå ny EU-lag krävs dock en miljon namnunderskrifter, från minst sju medlemsländer. En fråga som infinner sig är förstås: vilka EU-medborgare har kontakter och resurser att skrapa ihop dessa? Risken finns att det snarast blir aktörer som redan är starka i EU:s beslutsprocess, så som företag och lobby- och intresseorganisationer, som kan dra nytta av Medborgarinitiativet. Genom att låta en privatperson stå som initiativtagare till ett förslag, kan dessa resursstarka aktörer sedan sponsra eller backa upp förslaget (vilket är tillåtet).

En annan fråga är hur kommissionen kommer att agera i sin roll som grindvakt: kommissionen ska alltså godkänna förslagen, för att de senare ska kunna bli föremål för beslut. Om många medborgarförslag ratas – kanske för att kommissionen inte vill släppa alltför mycket av sin egen initiativmakt – finns en annan risk för att Medborgarinitiativet inte blir den kanal till ökat medborgarengagemang som det var tänkt.

Tillsammans med en fortsatt ekonomisk kris, och det missnöje den bär med sig, riskerar EU att parkera sig i en legitimitetssvacka.


Malena Rosén Sundström är lektor i statskunskap vid Lunds universitet.

Större eller mindre text



1 läsare har reagerat på denna artikel

0% är glada

100% är likgiltiga

0% är nyfikna

0% är arga


Hur reagerar du på "Få medborgare bryr sig om EU"?

Läsarnas kommentarer

Din kommentar tillhandahålls av Disqus och ska ej betraktas som redaktionellt material. Genom att kommentera på Trelleborgsallehanda.se så godkänner du samtidigt våra regler.
Mest läst på Malena Rosén Sundström
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu