Enligt tidningen Dagens Samhälle (3/2012) är huvuddragen nämligen redan klara, trots att slutredovisning inte är satt förrän till den 1 maj. Enligt tidningen har man kommit överens i de handfasta frågorna. Man tycker inte att partistöd ska utgå för tomma stolar, det blir ingen närvaroplikt för förtroendevalda och man vill sänka gränsen för minsta antal fullmäktigeledamöter från 31 till 21.
I den sistnämnda frågan är det oklart om gränsen ska ligga kvar vid kommuner med färre än 12 000 röstberättigade invånare. Man kan hoppas inte. Även större kommuner och regioner borde tillåtas att minska antalet ledamöter. Många har i dag märkligt många fler än vad lagen kräver. Region Skåne har 48 fler. Med max 21 fullmäktigeledamöter i alla kommuner skulle den kommunala demokratin bli både tydligare och varje folkvald få mer inflytande. I dagens system är det ju också ofta många färre än 21 som redan i kommunstyrelsen slår fast vilka beslut som fullmäktige senare ska bekräfta.
Mest intressant är om utredningens diskussioner om kommunal parlamentarism kommer att utmynna i ett slutligt förslag. I dag sitter både majoritet och opposition i nämnder och styrelser. Det är som om riksdagens opposition skulle sitta med i regeringen. En anomali som omöjliggör ansvarsutkrävande. Som bidrar till slutenhet och politiska uppgörelser utan den offentliga insyn som demokratin bygger på.
I Norge fungerar parlamentarismens princip i kommunerna. Då borde den kunna göra det också i Sverige.
% är glada
% är likgiltiga