Skolan behöver fler lärare

Publicerad 29 april 2010 6.15 Uppdaterad 18 juni 2010 23.35

Debatt.
Att säga att det skall införas 40 timmars arbetsvecka för lärarna och att det skall kompenseras med högre löner är inte realistiskt i ett ekonomiskt ansträngt läge. Det skriver Sven Lindkvist (S), ledamot i skolnämnden, som anser att det är fel att ta strid mot lärarna.

Som socialdemokrat är min ambition att alla elever når de mål som krävs för dagens samhälle. Detta gör vi inte genom att söka strid med lärarna.

Eftersom det är en i grunden socialdemokratisk idé med dagens arbetsformer i skolan så väckte det viss förvåning för mig att ett antal socialdemokratiska politiker tog avstånd från den nuvarande arbetsformen i skolan. Inget är dock så bra att det inte kan bli bättre. Men det skall inte dubbelspelas i den här frågan. Det är inte seriöst eller trovärdigt.

Att först säga att det skall införas 40 timmars arbetsvecka och sedan säga att det skall kompenseras med högre löner. I ett ekonomiskt ansträngt läge tro att detta är realistiskt i Sveriges flesta kommuner är inte trovärdigt. Eller är utspelet enbart till för att skapa ett kamouflage för något annat? Hur skulle lärartätheten se ut i Trelleborg med högre kostnader för skolan utan ekonomiska bidrag från annat håll än kommunen.

I Trelleborg fanns det 2004 8,0 lärare per 100 elever i förskoleklass och grundskolan, vilket även var genomsnittet för Skånes samtliga kommuner. 2008 hade lärartätheten i Skåne ökat till 8,4 medan den i Trelleborg sjunkit till 7,6. Visserligen har det förbättrats något under 2009.

Skolans viktigaste uppgift är att eleverna når kunskapsmålen. Vi vet att det är skolan och lärarna som har den avgörande betydelsen om eleverna ska få den kunskap de har rätt till. Då är det minst sagt en felprioritering att ta strid med lärarna om arbetstider.

Politiken måste istället fokusera på det strukturerade kvalitetsarbetet och hur man kan effektivisera arbetsorganisationen och arbetsmetoderna. Vi måste se lärarnas arbetsbörda och investera i kompetensutveckling. Hur ska vi nå bättre kvalité i skolan om vi inte lyssnar till lärarna?

Det är inte särskilt svårt att röra upp oro i skolans fackliga företrädare i denna fråga, men till vilken nytta? Vad handlar frågan om, egentligen? Är det så att lärarna arbetar för lite? Knappast. Lärarna jobbar lika mycket som alla andra.

Den tid då eleverna bara mötte en lärare är förbi, och för att skapa en helhetsbild krävs fler ögon och öron med andra ord större lärartäthet i skolan. Perspektivet måste, och ska vara, hur vi på bästa sätt skapar en skola som främjar elevernas utveckling, både vad gäller kunskapsutveckling och sociala färdigheter. Den stora utmaningen handlar inte om lärarnas totala arbetstid, utan hur vi organiserar verksamheten för att skapa bästa möjliga förutsättning för elevernas utveckling och samtidigt skapar en bra och utvecklande arbetssituation för lärarna, vilket är av central betydelse för resultatet.

Min uppfattning är att:

Skolan behöver fler lärare.

Elever i behov av stöd måste få det.

Ingen elev ska behöva lämna skolan utan tillräckliga kunskaper eller med ett knäckt självförtroende. Elevernas inflytande över det egna lärandet måste öka.

Lärarnas möjligheter att utvecklas i sitt yrke måste bli bättre.

För att lyckas med detta krävs ett samarbete mellan lärarfacken och huvudmännen. Ett samarbete som måste bygga på respekt och tilltro för att hitta olika lösningar.


Sven Lindkvist (S)

ledamot i skolnämnden Trelleborg

Större eller mindre text



161 läsare har reagerat på denna artikel

10% är glada

25% är likgiltiga

1% är nyfikna

64% är arga


Hur reagerar du på "Skolan behöver fler lärare"?
Genom att kommentera på Trelleborgsallehanda.se så godkänner du våra regler
  • avatar Glenn Wahle  4 dagar sedan
  • Tio viktiga frågeställningar om skolan till skolansvariga på alla plan I den nu pågående avtalsrörelsen står striden om lärares arbetsvillkor och arbetstider. Här följer tio frågeställningar om skolan, läraryrkets villkor och rekryteringsproblematiken som ni alla bör analysera ingående: Varför har det under en lång period med mer reglerad arbetstid för lärare och en markant ökning av mängden undervisningstid och andra arbetsuppgifter samtidigt skett en markant resultatförsämring i Sveriges skolor? Varför är det bara en mycket liten andel av skolorna i Sverige som har behöriga lärare på alla tjänster trots att den viktigaste faktorn för bra resultat för eleverna är just kompetenta, välutbildade och engagerade lärare? Varför har lärare haft en löneutveckling i det absoluta bottenskiktet på den svenska arbetsmarknaden de senaste decennierna och vilka konsekvenser har det fått? Varför är det så få sökande till lärarutbildningarna, varför har de sökande allt sämre meriter och varför är avhoppen så många från lärarutbildningarna? Varför upplever många lärare att de har en orimlig arbetsbörda med mycket stress och varför tillförs trots detta ständigt nya arbetsuppgifter? Varför tror man att det blir bättre i skolan om lärare jobbar mer på loven när det inte finns några elever på plats och i stället arbetar mindre tid under terminstid när undervisningen pågår för fullt? Varför ska lärare som väljer den modellen premieras? Varför tycker man att tiden till förberedelse- och efterarbete av lektioner ska minska ännu mer och hur kan det förbättra skolan och undervisningen? Varför vill man minska eller ta bort den för oss lärare så viktiga förtroendearbetstiden som vi anser är helt avgörande för att vi ska kunna göra vårt jobb på ett bra och dessutom flexibelt sätt? Varför möts vi lärare av så mycket misstroende, ringaktning och försämringar av våra arbetsvillkor och hur påverkar det arbetsinsatsen samt rekryteringen av nya lärare? Varför litar man inte på lärarnas professionalism och att vi gör allt för att försöka göra ett bra jobb? Det viktigaste är inte svaren på frågorna utan praktisk handling och att inte föreslå åtgärder som är kontraproduktiva. För elevernas, skolans och samhällets bästa! Med vänliga hälsningar Glenn Wahle PS Detta var alltså inte ett inlägg avsett som polemik med Sven Lindkvist utan snarare med dem som ev. inte håller med honom. Det enda Sven missar en aning är att oron finns hos skolans fackliga företrädare. Det stämmer inte alls! Oron finns hos samtliga lärare som sliter och släpar och har svårt att få 45,5h-tiden (ett medel!) att räcka under terminerna. Oron finns hos alla dem som vet att välplanerade lektioner är mycket bättre än dåligt planerade. Oron finns hos dem som vet att läraryrket förutsätter en stor grad av självständighet och mycket flexibla arbetstider. Alla vi är mycket oroliga för den kontraproduktiva politik som just nu förs fram av de som hörs mest inom SKL.
  • avatar ponpoj  4 dagar sedan
  • Alla Dina frågor besvaras av den lärare, som fick en klass att i matematik komma till nordisk final. En enormt kunnig och krävande lärare. Stöd av föräldrar, som inte accepterar barnens ursäkter. Alla andra frågor Du ställer är trams. Lärarna finns för att skapa all möjlig framtid för alla barn. Så har det varit alltid. Problemet kan vara, att barnen inte förstår hur viktigt det är att offra all krut på att uppmärksamt följa undervisningen. Det ska föräldrarna försöka berätta för sina "ÄNGLAR". Lön och status skiter jag i.
  • avatar Glenn Wahle  3 dagar sedan
  • Till Ponpoj: Vänligen förklara på vilket sätt ALLA de frågor jag ställer är trams fast du anser att de ALLA ändå besvaras av en enormt kunnig lärare som fick en klass till nordisk final i MA (eller besvarade han bara en eftersom du skriver "alla andra frågor"). Hur står det till med logiken? Har du ens läst frågorna ordentligt och funderat på dem? Förstår du dem? Jag kan förtydliga! Det du sedan verkar anse är att föräldrar för sina barn inte tillräckligt betonar att skolan är viktig. En poäng finns i det men det var i och för sig inte just det vare sig Sven L eller jag skrev om. Det vi debatterar är hur lärare ska kunna göra ett bra jobb med tanke på de förslag som nu förs fram från arbetsgivarsidan. I just det är inte föräldrarna inblandade. Om du skiter i lön och status så gör i vilket fall inte de som är "enormt kunniga" studenter detta. Och problemet är att väldigt få "enormt kunniga" sådana numera söker sig till läraryrket. Kön till lärarutbildningarna har nog aldrig varit kortare (i princip noll kö) och meritvärdena aldrig lägre (=väldigt låga förkunskaper) Kalla det trams om du vill men det är samtidigt en verklighet! Är verkligheten trams för dig? Vad tycker du att samhället bör göra åt detta? Lärare är inte något som bara "finns" och trenden just nu är att det finns allt färre. Det finns framför allt färre och färre "enormt kunniga" som satsar på läraryrket. Har DU några förslag förutom "skitsnack och trams"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu