Splittrat SKL mot en hel yrkeskår

När sju representanter för Sveriges kommuner och landsting går ut och kräver förändringar i lärarnas arbetstidsavtal är det lätt att tro att det är en enig arbetsgivare som talar. I själva verket är det en djupt splittrad organisation som på det här sättet försöker få det att se ut som om de har alla Sveriges nästan 290 kommuner bakom sig.

Ett bevis på splittringen är de nio tunga socialdemokrater som tog avstånd från SKL:s krav i en debattartikel i Dagens Nyheter den 31 mars. Några dagar senare valde Folkpartiet att helt lämna förhandlingsarbetet med motiveringen att SKL:s linje i avtalsrörelsen inte på något sätt gynnar kvaliteten i svensk skola. När man sedan konstaterar att inte heller Miljöpartiet eller Vänsterpartiet skrivit under debattartikeln i TA är det tydligt att sprickan i SKL mycket djup.

Hur ser det ut ute i kommunerna? Bland Trelleborgs lokala politiker finns det flera som inte delar SKL-representanternas syn. Det framgick bland annat i debattartikeln ”Provocerande utspel från skolcheferna” den 12 april.

SKL kommer i debattartikeln med ett, enligt dem, konkret erbjudande: högre löner mot ett nytt avtal som utgår från verksamhetens och elevernas bästa. Vad menas med högre lön? Detta skriver SKL inget om. Och vilken makt har SKL över kommunernas budgetar och lokala lönepolitik?

Trelleborg var dessutom den kommun i landet som genom ett ensidigt arbetsgivarbeslut 2007 gjorde sig känd som jumborekordsättare när det gällde löneutfall till lärarna. SKL har under tjugo års tid heller inte haft någon makt att stoppa kommunerna från att lägga mer arbete på lärarna, så vi ställer oss mycket frågande till SKL:s makt att besluta om att lokala arbetsgivare, till exempel Trelleborgs kommun, ska betala högre löner.

Ett arbetstidsavtal som utgår från verksamhetens och elevernas bästa, då? Ja, det avtalet har vi redan. Lärarnas Riksförbund är övertygat att dagens arbetstidsavtal är det mest ändamålsenliga under de förutsättningar som råder. Lärarna jobbar mer under perioder när eleverna är i skolan och lite mindre när de inte är där. Samtidigt är förtroendearbetstiden, alltså den del av arbetstiden som lärarna kan välja att förlägga antingen på skolan eller på annan plats, den enda garanten för lärarnas möjlighet att utföra det viktiga för- och efterarbete som är en förutsättning för undervisning av hög kvalitet.

Det här är alla lärare överens om. Det finns alltså inget stöd i lärarkåren för att göra förändringar av arbetstiden i centrala avtal. Samtidigt vill vi påpeka att det sedan mer än tio år funnits möjligheter att lokalt komma överens om förändringar i arbetstiden och möjligheter att ge bra löneutfall

SKL:s försök att driva igenom en förändring av arbetstidsavtalet mot lärarnas vilja leder bara till större misstro då arbetsgivaren inte tycks tro att lärarna gör sitt jobb.

Oberoende opinionsbildare, till exempel Mattias Karlsson, politisk redaktör på TA, konstaterade i lördagskrönikan ”Lärarnas tuffa situation” den 10 april: ”I de avtalsförhandlingar som nu förs känns det som att SKL behandlar lärarkåren som boskap. Lärarna ska minsann in i fållan med 40-timmarsvecka, kosta vad det kosta vill, är arbetsgivarens hållning. Det är också märkligt att SKL tror på högre kvalitet genom att dra ner på antalet timmar från 45 till 40 timmar. Det är den magiska ekvationen som man tror ska lösa skolans problem.”

För lärarna handlar detta om yrkesstolthet och vetskap om att den utökning av reglerad tid som SKL driver på om, skulle komma att användas till arbetsuppgifter som inte hänger samman med förberedelse inför och efterarbete av undervisningen. SKL:s förslag ger inte mer tid för varje elev – utan mindre tid för alla elever.

Det vill inte vi som lärare vara med om. Inte heller studenterna. Hur ska Sverige kunna få duktiga studenter till lärarutbildningarna och behöriga lärare till lärartjänsterna när inte förtroendet och förutsättningarna att kunna planera sin undervisning finns? Det gagnar inte eleverna.

Vi citerar lärarnas yrkesetik och konstaterar att lärare förbinder sig ”att påtala och engagera sig mot sådana utvecklingstendenser och handlingar i skola och samhälle som kan skada eleverna”. Det är det en hel yrkeskår gör nu.

Ronnie Johansson

kommunombud Lärarnas Riksförbund i Trelleborg

Helena Linge

ordförande Lärarnas Riksförbund i Trelleborg

Svar till SKL:s debattartikel, den 9 april.