Det har blossat upp en debatt om huruvida de politiskt valda nämndemännen i våra domstolar är en risk för rättssystemet och att domsluten inte blir riktiga eller påverkade av nämndemännens politiska inriktningar. Ett antal jurister har uttalat sig och förfasar sig över detta system som man anser både gammalmodigt och icke juridiskt riktigt.
Jag sitter själv som vald nämndeman i Ystads tingsrätt sedan fem år tillbaka och har därför skaffat mig en del erfarenhet hur det fungerar vid rättegångar och det är därför som jag inte riktigt känner igen kritiken. Vid förhandlingen sitter en ordförande, juridiskt utbildad domare samt tre nämndemän. Var och en av dessa har en röst.
Efter det att huvudförhandlingen är slut hålls en överläggning mellan domaren och de tre nämndemännen. Domaren ger då en kort resumé av förhandlingarna och informerar om sin ståndpunkt samt vad som gäller rent juridiskt, till exempel brottets art och eventuell påföljd.
Därefter får nämndemännen kommentera och säga sin mening och slutligen enas man om ett utslag och dom. Det är mycket ovanligt att domaren och nämndemännen har olika uppfattningar vad det gäller brottets förlopp, om den åtalade är skyldig eller vilken påföljd som skall gälla. Skulle det vara så att en nämndeman har en helt avvikande uppfattning än den rent juridiskt korrekta är det upp till domaren att korrigera.
Ett argument mot valda nämndemän är att dom är politiskt engagerade och således dömer efter vänster-högerskalan. Det är inte sant. Politik förekommer över huvud taget inte i rättssalen. Även om man inte är medlem i något parti så har man väl ändå en politisk uppfattning och för att inte tala om den så kallade dolda främlingsfientligheten. Hur skall vi garantera att nämndemännen som sitter och dömer är opolitiska och inte har några synpunkter på våra invandrare. Här tror jag faktiskt att de nämndemän som aktivt deltar i det politiska livet har en sundare uppfattning och ser bort från sina politiska värderingar.
Nämndemännen har en viktig uppgift i rättssystemet. Dom skall garantera att juridiken följs, dom skall ha insyn i att systemet fungerar och följs och att den åtalade, målsägare och vittnen får den behandling dom är berättigade till. Nämndemännen skall tillföra besluten mänsklighet och livserfarenhet samt föra resonemang utifrån samhällets värderingar. Rättssalen får inte bli en sluten enhet där stelbent juridik och en mans tyckande skall råda.
Lite rätt skall dock kritikerna få och det är när det gäller åldersfördelningen. Medelåldern är alldeles för hög. Anledningen till detta är flera men en kan vara den dåliga ersättningen. Vilken ungdom vill sitta en hel dag från 09.00 till ibland sena kvällen för 500 kronor brutto?
Slutligen. Eftersom det nu ställs krav på förändringar så undrar jag hur dessa skulle kunna se ut. Att hämta upp folk från gatan tror jag inte på. Då får vi verkligen nämndemän av det slaget som Jonas Duveborn beskriver (TA 28/12). Att ha flera juridiskt utbildade domare blir betydligt dyrare och inte bättre samt att ha endast en domare gör processen minst sagt oviss.
Bengt Nilmo
nämndeman Ystads tingsrätt
69% är glada
8% är likgiltiga