Liten elproduktion har stor kostnad

Alla sätt som används för att producera elektrisk energi har sin plats i marknaden, men för att få en sund diskussion om elproduktionen landet måste vi vara ärliga om vilka förutsättningar som gäller och det tycker jag inte att Gustaf Ekberg och Klaus Steen Mortensen är i sin debattartikel. Speciellt tråkigt är att deras sätt att presentera fakta nästan får mig att tro att vindkraftindustrin försöker mörka kostnaden för produktionen.

När Ekberg och Mortensen skriver att vindkraften via certifikatsystemet får 1,9 öre per kWh el som vi användare köper kan det låta bestickande lite men i kronor och ören betyder det att vindkraften fick mer än 1 000 miljoner kronor i stöd under 2010, eller ungefär 30 öre per kWh man producerade. Ekberg och Mortensen protesterar i sin artikel mot ett påstående att vindkraften skulle vara ”tungt subventionerad”. Var och en får själv bedöma om 30 öre per kWh, på en marknad där elpriset i skrivande stund är 38 öre per kWh, är en tung subvention eller ej.

Planen är att vindkraften skall öka till 30 TWh per år till 2020. Om man behåller dagens certifikatsystem, vilket är en förutsättning för utbyggnaden, så kommer den totala notan fram till 2035 att sluta på drygt 300 miljarder kronor för elkonsumenterna. För den kostnaden kan man bygga sex moderna kärnkraftverk, som producerar 60 TWh per år, eller anställa mer än 10 000 personer i offentlig sektor.

Vi har vindkraft i elsystemet idag, och vi skall ha det i framtiden också, men vi måste vara medvetna om att den typen av småskalig elproduktion är förknippad med en kostnad. När vi bygger ut vindkraften ökar den kostnaden och vi måste kunna diskutera om det är det bästa sättet att använda pengarna.

Fredrik Winge

miljövänner för kärnkraft

Svar till Gustaf Ekberg och Klaus Steen Mortensen, den 9 november.