Dags att erkänna att kejsaren är naken

Vi matas dagligen med budskapet att den globala uppvärmningen måste stoppas. FN:s klimatpanel och Al Gores apokalyptiska ”obekväma sanningar” om jordens förestående undergång har lyckats hjärntvätta en hel värld. Enskilda politiker, partier och massmedia vågar inte annat än följa den politiska konsensus, som helt okritiskt och med världssamfundets stöd etablerat den nya ”miljöreligionen”.

Det råder ingalunda vetenskaplig konsensus om att mer tillförsel av koldioxid till atmosfären kommer att göra jordens klimat mycket varmare. Det skall bli intressant att se hur länge det skall dröja innan opinionen skallar: ”Kejsaren är naken”. Det kommer att bli som i HC Andersen-sagan. Det lilla oskuldsfulla barnet påpekar något som alla kan se men som ingen vågat säga.

Allt handlar om en förväxling. Sannolikt en brist på historiekunskap om långsiktiga perspektiv. Sedd över tid är klimatförändringar ett normaltillstånd. Klimat och temperatur har varierat kontinuerligt.

Den så kallade sexhundraåriga romerska värmeperioden cirka 300 före Kristus – 300 efter Kristus följdes av en sval och fuktig period. Denna avlöstes av en varm period kring år 900, den så kallade medeltida värmeperioden. Kring 1300–1400 blev det åter kallare.

De tillfrusna Bälten 1658 möjliggjorde Karl X Gustavs erövring av Skåne. Den så kallade lilla istiden varade ända fram till mitten på 1800-talet. Ökningen av temperaturen, mindre än en grad senaste seklet, har inte skett i jämn takt. Ungefär trettioåriga kalla och varma perioder har avlöst varandra. 1880–1915 kall fas; 1910–1945 varm fas; 1945–1975 kall fas; 1977–2000 varm fas. Den globala medeltemperaturen har inte stigit sedan dess.

Sedan i början på 2000-talet har det gjorts vetenskapliga upptäckter som motsäger allt som tidigare talade för påståendet att människans utsläpp är avgörande för en global uppvärmning. Misstaget som görs är att den globala uppvärmningen förväxlas med den naturliga växthuseffekten. Att det blivit varmare innebär inte att uppvärmningen orsakats av växthusgaser.

I realiteten finns det inga bevis på att koldioxiden är farlig. Temperaturen har under en halv miljon år stigit innan koldioxidhalten ökat, vilket vänder upp och ner på orsak och verkan. Koldioxidhalten var en gång i tiden mycket högre än idag och ändå fick vi en istid.

Konstant temperatur och ökad koldioxidhalt under senaste decenniet indikerar att något annat påverkar trenden. Ökad koldioxidhalt har en avtagande verkan. De första molekylerna av koldioxid har störst betydelse medan tillkommande har allt mindre effekt. Något annat påverkar klimatet mer än koldioxid. Inga datormodeller har kunnat förklara detta.

Att betrakta koldioxid närmast som en förorening och fokusera klimatpolitiken på ett krig mot denna livets viktiga gas är sannolikt ett av vår tids största misstag. Istället skulle denna krigsbudget, dessa resurser, kunna användas till att till exempel bekämpa sjukdomar och fattigdom samt utnyttjas för utbildning och utveckling av rent vatten.

Ekonomi är alltid hushållning med knappa resurser. Varför vågar ingen presentera denna alternativkalkyl? Påståendet att människans koldioxidutsläpp är avgörande för en global uppvärmning är ifrågasatt. Det är svårt att våga erkänna att kejsaren är naken.

Per Ingvar Jönsson

doktor i ekonomisk historia

Trelleborg