Kommunen sysslar med paragrafrytteri

Sedan slutet av 1960-talet har min familj och jag haft glädjen att under somrarna bo i Smygehamn. Strandpromenaderna utmed kusten är av stort värde för såväl ortsbor som turister. Östersjön har emellertid behagat, under årens lopp, att äta upp flera meter av strandbrinken. Stigen som tidigare var enkelt gångbar från Smygehus fram förbi den tätare bebyggelsen är mer eller mindre bortspolad.

Tidigare kunde cyklister, mopedister, ryttare, hundar med sina ägare och förstås joggare och flanerande enkelt ta sig fram på en välupptrampad stig. Stigen finns tyvärr numera enbart styckevis.

Under 45 års tid har det inte varit något annat än en självklar rättighet att människor passerat över tomterna på stigen utmed stranden.

Viss irritation har det, för att beskriva verkligheten korrekt, inneburit att ta hand om hundars exkrementer.

Nu har emellertid Trelleborgs kommun, såvitt jag förstår, till alla tomtägare dagarna före jul, sänt ut besked om att man inte får klippa gräset som tidigare och att man inte får placera ut stolar att sitta på som tidigare.

Kommunen har tydligtvis så omfattande resurser så att man till och med mäktat fotografera några stolar som stått placerade för nära det oklippta gräset som gränsar till stigen. Och dessutom medsända kartskiss för att ukasmässigt deklarera att om tomtägaren dristar sig att placera stolar där och klippa gräs på egen tomtremsa, då ska böter utkrävas på 2 400 kronor. Och man får till yttermera visso veta att man kan hamna i fängelse i två år!

Det är ju heller inte alldeles enkelt för fastighetsägaren att applicera streck på en kartskiss så att de överensstämmer med verkligheten.

För egen del har jag funnits med i en rad politiska beslutssammanhang sedan valet 1966. Men jag har inte någonsin tidigare kontaktats av en myndighet som gjort mig mer häpen.

Det är i och för sig numera tämligen uppenbart att medborgaren är till för kommunen och inte vise versa.

Jag inser fuller väl att vissa tomtägare kan ha belamrat sina tomter så att allmänheten hindras ta sig fram, men att därifrån nyttja kommunala resurser för att huta åt eller för att syssla med tragikomiskt paragrafrytteri är stegen många.

Sedan måtte väl vän av konsekvens undra hur kommunen kan ge, i modern tid, bygglov så att människor nära nog måste ner till strandlinjen för att kunna ta sig fram och förbi.

Frågan infinner sig, efter att ha läst kommunens skrivelse, om tomtägare får fälla upp en tältstol på sin tomt nära havet, eller om detta enbart ska vara förbehållet tillfälliga besökare. Det senare anser jag vara en självklarhet! Eller om man får breda ut en filt för att med barnbarn, exempelvis, på densamma inta saft och bullar?

Det vore klokt om alliansen i kommunen försökte sig på att skapa allianser med kommunens medborgare, vare sig de är sommarboende eller permanentboende.

För egen del vill jag självfallet invitera kommunstyrelsen, således kommunens ytterst ansvariga beslutsfattare, till en avsyning nu till sommaren. Vi kanske kan drista oss att servera en kopp kaffe stående i gräset eller på stigen/gången som också i fortsättningen kommer att vara väl upptrampad

Alf Svensson (KD)

Europaparlamentariker

Gränna