Framtidens kraftnät

Tänk nu att du bor vid A och att B och C är två olika elkraftproducenter. På B finns det vindkraft och på C vattenkraft. När det blåser får du kraft från vinden. När det inte blåser finns det lagrad vattenkraft som kan ge el i ledningen. Vattenkraften fungerar alltså som reservkraft till vindkraft. Förvisso är detta en extremt enkel bild över ett elnät men den visar på en viktig princip. För att ha tillgång till säker elkraft i ett system med vindkraft måste det finnas lagrad energi, i detta fall i form av vattenkraft.

I dessa kyliga dagar råder det hård belastning inte bara på det svenska elnätet utan även på andra elnät i norra Europa. I Sverige har det rapporterats om flera avbrott och kunderna har uppmanats att spara på hushålls­el. Elpriset har också rusat i höjden. Det är enkel matematik som leder till att priset går upp, vi använder mer el när det är kallt och efterfrågan stiger. Dessutom måste den så kallade effektreserven sättas igång där bland annat oljeeldade kraftverk ingår. Detta är elkraft som är dyr att producera.

För att återknyta till vår ABC-triangel kan vi tänka oss ytterligare en punkt, D, som binds ihop med A. När många vindkraftverk står still i den extrema kylan och den lagrade vattenkraften inte räcker till får vi extra kraft från det oljeeldade kraftverket D.

På sikt bör vi kapa ledningen till kraftverket vid D och inte använda oss av fossila bränslen. Hur ska vi göra det? Det behövs fler kraftverk, till exempel vindmöllor. Problemet är att ju mer vindkraft desto mer reservkraft behövs det.

Tidigare i veckan rapporterade den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung att nio länder runt Nordsjön planerar en snabb utbyggnad av ländernas elnät för att kunna ta emot framtida vindkraft från haven. Det finns planer på att Nordsjöländerna under tio år ska satsa 30 miljarder euro för att bygga 600 mil kraftledningar. Syftet är bland annat att koppla ihop norsk vattenkraft med framtida vindkraft från Nordsjön. På det viset kan stabiliteten i kraftnäten förbättras och göras mer oberoende av väder och vind.

Det är goda planer eftersom det med ett väl utbyggt kraftnät i Europa går att utjämna de geografiska väderskillnaderna och helt ersätta fossila bränslen med förnyelsebara energikällor som vind, sol och vatten.

Det finns också mycket elkraft att hämta från Nordsjön. Under fredagen meddelade svenska Vattenfall att man tillsammans med Scottish Power ska storsatsa på havsbaserad vindkraft utanför Englands kust. Engelska regeringen har delat ut rättigheterna för nio zoner runt landets kust där det kan byggas vindkraftsparker, och det är stora områden. För Vattenfall och Scottish Power innebär det att man kan bygga mellan 1 000 och 2 000 vindkraftverk med en total effekt på 7 200 megawatt. Det motsvarar el till 4 miljoner hushåll. En sådan utbyggnad kräver givetvis ett nytt kraftnät.

Vilken var ingenjörskonstens största prestation under 1900-talet? Var det bilen eller datorn kanske? Ett annorlunda svar är utbyggandet av de stora elnäten världen över eftersom elektrifieringen gjorde alla andra framsteg möjliga. Trots det fungerar kraftnäten i dag på ungefär samma sätt i dag som för hundra år sedan. Detta är nu på väg att förändras genom att elnäten görs mer intelligenta med informationsteknologi.

För återigen knyta an till ABC-triangeln. I framtiden kommer det längs med ledningarna mellan A, B och C finnas sensorer som hela tiden har koll på eldistributionen för att nå bästa prestanda i nätverket.

Utbyggda kraftnät med mer intelligens. Det är framtidens elnät men det finns stora utmaningar att tackla, framför allt enorma investeringar. För att klara det måste samarbetet mellan länder och inom EU fungera bättre liksom mellan politikerna, näringslivet och konsumenterna. Det finns många nätverk att utveckla.