Början för Obama

Ett av president Barack Obamas första beslut som president blev att beordra ett 120 dagar långt stopp för de så kallade militärtribunaler som pågår på det kontroversiella fånglägret beläget på flottbasen Guantánamo på Kuba. Även om åtgärden inte direkt uppfyller vallöftet att omedelbart stänga lägret, är det välkommet.

I sitt installationstal i tisdags konstaterade Obama att det är dags för USA att sluta föväxla sina ideal med sin strävan efter säkerhet.

Konkret innebär beslutet att domarna vid två tribunaler ska undersöka om det går att göra ett tre månader långt uppehåll i de pågående processerna mot 21 män som misstänks vara inblandade i planeringen av flygattackerna den 11 september 2001. Presidenten förväntades få besked från domarna om hur de ställer sig till ett avbrott natten mot torsdagen svensk tid.

Totalt har omkring 800 personer vistats vid fånglägret på den amerikanska flottbasen, men idag återstår bara ett par hundra. Lägret har åsamkat USA stark kritik från såväl andra regeringar som människorättsorganisationer och har blivit till en sorglig symbol för den förra administrationens beredvillighet att sätta nationens höga ideal på spel i jakten på dess fiender.

Flygattackerna mot New York och Washington för sju år sedan var en attack på friheten och demokratin. Över tre tusen oskyldiga miste livet när en hatisk ideologi som förnekar yttrandefrihet, jämställdhet och religionsfrihet slog till i hjärtat av Amerika. Självklart ska de ansvariga för detta ohyggliga brott spåras upp och lagföras.

Men som Obama sade i sitt installationstal, måste detta göras utan att kompromissa med demokratin och rättssamhällets grundläggande krav och värderingar.

Att stänga Guantánamo och överföra lägrets fångar till den amerikanska rättsapparaten vore därför en lämplig början för en president som vill återupprätta USA:s skamfilade internationella rykte.