Nöje

Originell hämndthriller

Nöje
Villebråd är en udda men spännande film som utvecklar sig åt nya oväntade håll.
Foto:

Veteranregissören Agnieszka Holland har tillfälligt lämnat sina amerikanska tv-serier och gjort en udda och tjusig hämndthriller, en polsk "Jägarna" i foliehatt, som ställer sig på de jagade djurens sida.

Villebråd

Genre: Dramathriller

I rollerna: Agnieszka Mandat-Grabka, Wiktor Zborowski, Jakub Gierszal med flera

Regi: Agnieszka Holland

Speltid: 2 timmar 2 minuter

Censur: 15 år

Artikeln publicerades 29 september 2017.

Jaktsäsongen är lång i det lilla, religiösa och patriarkala samhället på gränsen mellan Polen och Tjeckien. I utkanten bor den udda Janina Duszejko, som bara vill kallas Duszejko, tillsammans med sina hundar. Hon arbetar deltid som engelsklärare, gillar att festa när tillfälle bjuds, hjälper de svaga och är lite synsk och insatt i astrologi. För henne är det ingen skillnad på djur och människor, en inställning som gör livet ganska plågsamt för henne.

Nästgårds ligger en hemsk rävfarm och i stort sett alla (män) är med i jaktlaget. Duszejko framstår onekligen som galen när hon vansinnig stormar in på den lokala polisstationen (igen och igen) och vill anmäla "mord" när djur har blivit dödade. Av kyrkans man får hon höra att djur inte har själar och att det är en synd att jämställa dem med människor.

Det är dock inte bara djurkroppar som staplas i "Villebråd". Dödsfallen avlöser plötsligt varandra i den lilla byn och runt liken hittas tydliga djurspår och lämningar. Duszejko börjar undersöka vad som egentligen pågår. Kan det vara så att djuren är på väg att slå tillbaka?

Agnieszka Holland bygger effektivt en mörk, olycksbådande stämning, inte minst tack vare ett svindlande vackert foto.

Tyvärr har hon inte tagit med sig den effektivitet och tajthet som präglat de amerikanska tv-serier ("The wire", "The killing" och "House of cards") som hon har arbetet med på senare tid. "Villebråd" är för lång och hänger inte alltid ihop. Samtidigt måste det sägas att filmen är en originell och underhållande hämndthriller, som ekar av "Fargo", nämnda "The killing" och Agatha Christie. Den är också underfundigt rolig.

Filmen tar tydligt ställning mot destruktiva, patriarkala strukturer, som Holland skildrar som seglivade, men inte ointagliga, och som föder miserabla samhällen. I ett större perspektiv har filmen ett starkt ekobudskap och ställer – och svarar på – frågan om vilka krafter som bäst kan välja vägen framåt för vår planet. (TT)