Nils-Eric Sandberg

Vem betalar skatten?

Professorn i finansrätt sa en gång på ett seminarium: ”Vi vet inte riktigt vem som betalar skatten.”

Nils-Eric Sandberg

Jag får detta i tankarna när jag läser om att regeringen halverat restaurangmomsen. Syftet är, som även i en del övriga fall, gott. Martin Luther skulle ha instämt; han ansåg att kriteriet på godheten i en gärning bestäms av uppsåtet, inte resultatet. Med detta mått blir mycket dårskap godhjärtad.

Regeringens syfte var att få restaurangbranschen att anställa fler ungdomar. Och det är viktigt. Ungdomsarbetslösheten ligger på cirka 25 procent. Detta är nog vårt allvarligaste ekonomiska och sociala problem. Rader av internationella studier visar att ju längre ungdomar går utan arbete, desto svårare har de att ta sig in på arbetsmarknaden. Och desto fler unga förtidspensionärer måste vi försörja.

Men det finns ingengaranti för att restaurangerna sänker sina priser. Vissa gör det kanske. Andra höjer sina marginaler, vilket för en del i en överetablerad bransch är nödvändigt för överlevnad. Andra kan utnyttja sänkningen för att finansiera en kommande löneökning för de redan anställda. Detta gläder sannolikt facket som genom att i 35 år systematiskt höjt ingångslönerna försökt hindra ungdomar från att konkurrera med de äldre om jobben.

Det finns, som professorn påpekade, ett fenomen som kallas övervältring. De som får en ny skatt på sig försöker övervältra den på någon annan. Det är svårt för löntagare. Men företag försöker övervältra nya skatter på konsumenter. Om det går. För företag som arbetar i internationell konkurrens är det troligen omöjligt; världsmarknaden sätter priserna.

För dem som bara har inhemsk konkurrens är det enklare. Fastighetsskatt på kommersiella lokaler – det vill säga butiker, kontor etcetera – är ett politiskt fynd. Regeringen höjer fastig­hetsskatten; butikerna höjer priserna, bankerna höjer sina räntor, försäkringsbolagen höjer premierna. Skatten övervältras alltså på kunderna, som nedkallar himmelens alla förbannelser över butiker, banker och försäkringsbolag, medan finansministern i det fördolda nöjt kasserar in pengarna.

Hyresgästernas ordförande Barbro Engman klagar över att hyresgästerna betalar fastighetsskatt; det ska bara de som äger småhus och bostadsrätt göra.

Fastighetsskatten på hyreshus debiteras fastighets­ägaren. Vem betalar? Det gör hyresgästerna – endast om fastighetsägarna kan övervältra skatten på dem, via hyreshöjning. Men vi har sedan den 1 oktober 1942 hyresreglering. Det är inte enkelt att räkna ut vilken av parterna som betalar fastighetsskatten.

Marknadsekonomin är ett intrikatkomplex av övervältringsmekanismer. Därmed blir det svårt att exakt räkna ut vilka som i slutänden betalar alla skatter. Men det gör livet lönsamt för ekonomerna.

Nils-Eric Sandbergär före detta ledarskribent i DN, och publicist i filosofiska och ekonomiska ämnen.