Det besvärliga skattetrycket

Antag att hennes efterträdare får för sig att bryta mot den tidigare ledarens litterära vanor. Låt oss anta detta, för resonemangets skull. Jag kan i så fall rekommendera en färsk bok som heter ”Government Size and Implications for Economic Growth” (American Enterprise Institute). En svensk titel borde lyda: Hur den offentliga sektorns storlek påverkar den ekonomiska tillväxten.

Författarna är två svenska ekonomer: Andreas Bergh, disputerad ekonom från Lund, och Magnus Henrekson, professor på Handels i Stockholm, sedan några år chef för Institutet för Näringslivsforskning.

Kommer stor offentlig sektor, det vill säga hög beskattning, att begränsa den ekonomiska tillväxten? Ja, det verkar sannolikt. Ju högre skatter, desto svagare incita­ment för arbete, sparande, investeringar. Problemet är, som högskattestatens försvarare (särskilt de i Uppsala) invänder, att detta är svårt att bevisa strikt matematiskt. En korrelation mellan höga skatter och låg tillväxt är ju i sig inget bindande bevis för en kausalitet.

Det är detta problem som Bergh och Henrekson ger sig på. De finner att perioden 1970–2005 hade inget OECD-land kombinerat skattetryck på mer än 40 procent av bnp och tillväxt på över tre procent per år.

Teoretiskt kan kausaliteten vara omvänd. Det vill säga: låg tillväxt kan leda till högt skattetryck, exempelvis för finansiering av arbetslöshetsförsäkring. Men med en noggrann analys av moderna studier med avancerad statistisk metod anser sig Berg & Henrekson kunna visa att bakom korrelationen ligger ett orsakssamband. Ett högt skattetryck begränsar tillväxten. Det verkar logiskt. En viktig tillväxtfaktor är entreprenörskapet. Och höga skatter på inkomst och kapital begränsar utrymmet för entreprenören.

En titt i statistiken stöder deras resonemang. Sverige hade länge ett relativt lågt skattetryck, och fick hög tillväxt – 3,4 procent per år som genomsnitt under femtiotalet, 4,6 per år under sextiotalet. Så kom från 1971 en våldsam höjning av skattetrycket. Och tillväxten föll – 1971–1990 blev den 1,9 procent per år. Även små skillnader i långsiktig tillväxt ger stora effekter. Om bnp ökar i värde med cirka 3,5 procent per år fördubblas inkomsterna på 20 år.

Författarna definierar ”Government Size” med skatte­tryck. Jag menar nog att det begreppet kan preciseras mer. Ett givet skattetryck kan ha skilda effekter på tillväxten beroende på hur skatterna tas ut. Bredbasiga skatter, det vill säga moms på konsumtion, och låga skatter på kapital, kan dra in mycket pengar till staten men bevara goda incitament till sparande och investeringar.

Något för Sahlins efterträdare att lära sig: i längden är det bara hög tillväxt som kan finansiera en stor offentlig sektor. Det samband som Bergh & Henrekson funnit visar att kraftiga skattehöjningar i längden kan sänka skatteintäkterna.

Nils-Eric Sandberg är före detta ledarskribent i DN, och publicist i filosofiska, och ekonomiska ämnen.