Tidsandan går genom kommunen
Mjölken i glaset vid familjens middag finns nu i stället i vabbande lattemammors kaffeglas. Tidsandan har förflyttat mjölkkonsumtionen till nya arenor. Individualism eller kollektivism är kanske också mer en skillnad i tidsanda än i ideologi.
Idag talar man om att förverkliga sig, att må bra, att känna efter, att utveckla sig själv för att nå sina egna mål. För några decennier sedan talade man om att bygga ett gemensamt samhälle, att samverka, att utveckla demokratin, att världen skulle bli bättre. Och det har den faktiskt blivit, om man får tro professor Hans Rosling. Fler barn går i skola, fler hushåll har tillgång till vatten och toalett, medelklassen växer i de allra flesta länder, gapet mellan rika och fattiga minskar i hela världen.
På riksplanet kämpar Centerpartiet just nu med sin ideologiska identitet, socialliberalism eller nyliberalism? Under jul- och nyårshelgerna sändes dokumentärfilmen om Palme både på bio och teve. Den skildrar, hur man än ser på Palme, vår svenska nutidshistoria. I backspegeln kan man se hur välfärdssverige byggdes upp under senare delen av 1900-talet. Det fanns en samsyn kring att man byggde ett samhälle.
Politiker på högerflanken argumenterade mot alltför höga skatter och att man försökte socialisera näringslivet, men tidsandan hade ändå fokus på samhällsbyggande.
”Vad kostar en liter mjölk?” Det var länge kuggfrågan till politiker för att se om de visste hur vanligt folk hade det. Palme hade ingen aning. Det blev en sur mjölk för honom.
Idag är både rikspolitik och samhället i sig betydligt mer orienterade mot individen.
I lokalpolitiken märks de ideologiska skillnaderna i frågor om att privatisera, att lägga ut verksamheter på entreprenad, om valfrihet för individen. Skillnad i grundinställning finns vad gäller ägande av mark, fastigheter och verksamheter. Men vad är lokalpolitik och en kommun till för? I en kommun handlar det mest om att lösa gemensamma behov. Och att hushålla med pengarna. Mer om pragmatiska lösningar än om ideologi.
För våra lokala förtroendevalda borde realpolitik vara viktigare än ideologi. Samarbete över partigränserna borde många gånger gagna de kommunala besluten.
Naturligtvis ville alliansen när den fick makten ta ut en ny kurs och visa att kommunen kunde styras på ett annat sätt. Mycket hände också inledningsvis. Nu är det ett nytt läge både i riksdagen och i Trelleborgs kommunfullmäktige, och att arbeta med minoritetsstyre är trögt. Även om tidsandan nu är att tänka på sig själv, så är politikens innersta uppgift att bygga ett samhälle för det gemensamma livet. Att tänka mindre på sig själv och mer på det allmänna. Då mår man bäst!
Madeleine Brandin är arkitekt och författare.
