Madeleine Brandin

Sagan om de två tornen

Madeleine Brandin Artikeln publicerades

Jag strök linolja på dörren till Gylle transformatortorn. Den gamla transformatorstationen ligger i kanten av kyrkogården.

Den sticker upp med en hög, smal silhuett, vitputsad med trappstegsgavlar liksom kyrkotornet, kvadratisk med två meters sida, har spröjsade gjutjärnsfönster och taket är täckt av rött lertegel. En skönhet.

Stolt visar hon att här finns den nya tiden, härifrån kommer ljus och teknik till byn. Arkitekturen är inspirerad av den baltiska världsutställningen i Malmö 1914. Tornets arkitekt är troligen Theodor Wåhlin, som också ritat Falsterbohus. Då kom elektriciteten genom luftledningar och det fanns därför anledning att bygga på höjden för att få kablarna högt upp i luften.

I tornet transformerades starkström med högspänning till distributionsnätets lägre nivåer. Men jag vill också tro att det var något att manifestera och celebrera att elektriciteten kom till byn. Det fanns skäl att göra tekniktornet lika fint som kyrktornet.

Det var en magisk stämningframåt kvällen, vindstilla, solen kastade långa skuggor, släpljus över kyrkogården, gruset var krattat i långa linjer, träd, gravstenar, utanför muren den vidsträckta åkern, duvor kuttrade, fladdermöss svischade runt öronen. Så ringde plötsligt kyrkklockorna, vilken tur jag hade, inne i kyrkan bjöds på kvällsbön och orgelspel.

Jag körde sen över Fjärdingslöv, Mellanköpinge och Dalköpinge. Odlad bördig böljande mark, skånska vita gårdar, mycket himmel, harar, fasaner som yrade över fälten. Här, just här ska yttre ringvägen gå. Liksom mellan Tommarp och Hammarlöv och över Dalköpingeån.

Dessa inte bara kulturhistoriskt mycket värdefulla, utan helt enkelt vackra, besjälade miljöer ska förstöras för att en miljon lastbilar om året ska dras fram just här. Det är helt enkelt inte bra. Det finns redan en väg till hamnen idag. Den medför störningar, men att dra en ny stor trafikled runt staden förstör bara ändå mer.

En viktig och nödvändig uppgift för varje politiker är att noggrant bilda sig en uppfattning på plats, ute bland mark och byggnader och betrakta den miljö man tänker sig förändra. Det finns inget bättre sätt än att titta i geografin. Jag har arbetat hela mitt liv med kartor och ritningar, men blev ändå ofta förvånad och fick nya insikter när jag tittade på plats. Det var också då nya kreativa förslag till lösningar växte fram. Det är ett krav på våra folkvalda, titta på plats innan ni fattar beslut.

Det finns flera gamlatransformatortorn i kommunen. Det som flest människor ser är det som står söder om Maglarp, invid E6. Trafikverket har inspirerats att se det som konstnärlig och teknikhistorisk utsmyckning. Och efter ett medborgarförslag av en ung kvinna har tornet blivit renoverat och belyst inifrån.

Må våra förtroendevalda inse behovet av att bli upplysta om den byggda miljön.

Madeleine Brandinär arkitekt och författare.