Ledare

Vinglande Wallström

Ledare Artikeln publicerades
Utrikesminister Margot Wallström stör relationerna med Nato.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Utrikesminister Margot Wallström stör relationerna med Nato.

Utrikesminister Margot Wallström borde veta bättre än att uttala sig på ett sätt som stör Sveriges relation med Nato.

Förvarsberedningens delrapport som kom strax före nyår var obehagligt tydlig med att säkerhetsläget kring Östersjön har förändrats så att svenskarna måste ställa in sig på möjligheten att en militär konflikt kan drabba Sverige. Det skulle kunna ske genom att Sverige i solidaritet med våra grannar ställer upp om Ryssland agerar militärt mot någon av dem, eller att Sverige av militärstrategiska skäl angrips utan att vara huvudmålet i konflikten.

Förhållandet till Nato är i det här sammanhanget viktigare än någonsin, vilket framgår med all önskvärd tydlighet av försvarsberedningen. De enskilda medlemsstaterna har inte tillräcklig förmåga att möta ett angrepp. Och ur sydskånskt perspektiv kan vi påminna om att Bornholm, Danmark är Nato-medlem, är av högsta betydelse i en konfliktsituation i Östersjöområdet.

Därför är det oroande att utrikesminister Margot Wallström i sitt ämbete driver en symbolpolitik om globalt kärnvapenförbud så hårt att hon riskerar att skada Sveriges relation till Nato. Alla kan ju vara överens om att det är dumt med vapen som kan orsaka massdöd, men värst är ändå om bara bovarna har dem. En ny kärnvapenkonvention som inte skrivs under av någon kärnvapenmakt riskerar inte bara att bli verkningslös utan också försämra betydelsen av det existerande icke-spridningsavtalet som även de stora kärnvapenstaterna har skrivit under.

I SVT valde Wallström ord som är olämpliga för den som har i uppdrag att först och främst hålla Sverige tryggt och säkert. ”Jag menar att Nato ska avstå från att säga saker som upplevs som en press eller hot mot Sverige.” Det är oklart vad Wallström menar med ”Nato”, organisationen har inte genom sin generalsekreterare uttalat sig kring Sveriges eventuella stöd för kärnvapenkonventionen. Men kritik har förekommit från exempelvis USA:s Nato-ambassadör Kay Bailey Hutchison. Hon svarade i december på en fråga från Dagens Nyheters Mikael Holmström om hur ett svenskt ställningstagande för kärnvapenkonventionen skulle påverka samarbetet med USA och Nato. Bailey Hutchinson förklarade att en underskrift skulle vara besvärlig då alla vill hindra kärnvapenspridning men att det främsta skyddet mot ett kärnvapenangrepp är den avskräckningseffekt som kärnvapenalliansen Nato ger. Att vara partner till Nato och samtidigt emotsätta sig rätten till det skyddet blir komplicerat.

Att Wallström kallar det för ett ”hot” från Nato är både oprecist och potentiellt farligt. Att Wallström avser att Sverige klarar av att ta ställning i frågan om kärnvapenkonventionen utan att USA eller Nato blandar sig i är en sak, men att som Bailey Hutchinson upplysa om ett faktiskt sakförhållande är inget hot.

I en tid när det råder bred enighet om Sveriges utsatta läge och att tätt samarbete med Nato är en absolut nödvändig ingrediens för att minska risken för ett militärt angrepp, är det illa att utrikesministern driver en symbolagenda som skadar det arbetet. En sådan lämpar sig bättre för seminarieövningar än som illa övervägda uttalanden i egenskap av utrikesminister och regeringsföreträdare.