Ledare

Verkar från det tysta

Ledare Artikeln publicerades
När tiden var Pirres.
Foto:Jan Collsiöö / TT /
När tiden var Pirres.

”En parasit är död”. Under den rubriken skrev Kommunistiska partiets husorgan Proletären i veckan om finansmannen Peter Wallenbergs död. Med tydliga anspelningar kallar skribenten honom för ”Gudfader” och beklagar sig över att ”familjen Wallenbergs rövarvälde lever vidare”. Dock lovar presstödssubventionerade Proletären att kämpa för att den femte generationen Wallenberg blir den sista.

För extremvänstern i Sverige är Wallenberg symbolen för det onda. Det verkliga hatet må vara isolerat just till extremisterna, men misstänksamheten är betydligt mer välförankrad än så.

Det är inte för inte som den onde kapitalisten i Jönssonligan heter Wall Enberg – låt vara omdöpt i den senaste versionen till Wallentin.

Med den omfattande makt som Wallenbergsfären haft i svenskt näringsliv under den industriella eran är det självklart att dess medlemmar också får stå ut med att bli granskade, ifrågasatta och ironiserade över. Men det finns all anledning att fundera över ett annat perspektiv: hade svensken i gemen varit rikare eller fattigare utan Wallenbergfamiljen?

Peter Wallenbergs komplicerade förhållande till fadern Marcus är väl dokumenterat. Den slitna klyschan om att rikedom inte är lika med lycka besannades i den komplicerade relationen. Brodern Marc var egentligen utsedd till nummer ett, men när han begick självmord var det Peter som fick leda familjens företagsimperium vidare. Han gjorde det med stor revanschlusta.

Genom maktbolaget Investor och banken SEB – ett resultat av en till början halvt misslyckad fusion – Atlas Copco, Asea, Saab-Scania, SKF, Ericsson och flera andra stora företag hade Wallenberg yttersta kontrollen över en stor del av den industriella bas som byggde Sverige under efterkrigstiden.

Om Peter Wallenberg var en skickligare industriell ledare än genomsnittet råder det delade meningar om. Allt han rörde vid omvandlades inte omedelbart till guld. Den stora fusionen mellan Asea och schweiziska Brown Boveri kom efter flera storaffärer nästan att sluta i att ABB gick under.

Till skillnad från självbyggande entreprenörer som familjen Persson i H&M och Ingvar Kamprad med Ikea, höll sig Wallenberg i hög utsträckning väl med den politiska makten – ofta betydde det Socialdemokraterna.

När lönekarusellen och inflationen snurrade som värst kompenserades de exporterande industrierna med kraftiga devalveringar av den svenska kronan – ett sätt att bakvägen sänka lönekostnaderna. Det förhållandet gjorde möjligen under en period att storindustrin och gammalt kapital gynnades på ett sätt som försvårade omvandlingen av näringslivet.

Att det ligger viss sanning i att ”staten och kapitalet sitter i samma båt” går inte att undvika. Försvarsindustrin Saabs beroende av politiska beslut om investeringar är exempelvis uppenbart.

Samtidigt har Wallenberg inte lidit av nostalgi, utan gjort sig av med belastande verksamheter som biltillverkningen i Saab, men också höglönsamma lastbilstillverkaren Scania. Pengarna ligger inte och vilar i något bankfack. Riskkapital är en dålig klang i Sverige, men det är tvärtom en förutsättning för att nya friska grenar ska växa fram på näringslivsträdet. Likadant är det med forskningsinvesteringarna i de existerande bolagen.

Den nya generationen Wallenberg: Peter Jr, Jacob och Marcus har tagit makten in i en ny tid. Att Peter Wallenberg preparerat maktskiftet väl är förmodligen en följd av de svårigheter han själv en gång ställdes inför. På det viset kommer Peter Wallenberg fortsätta att verka från det tysta.

Men Wallenbergs dominans är inte lika dominerande som det en gång var. I Atlas Copco, som i dag utgör den största delen av Investors portfölj, kontrolleras 22 procent av rösterna och 17 procent av kapitalet. I de flesta av de andra bolagen är innehavet mindre. Svenska folket får en stor del av företagens framgångar genom pensionsbolag, fondinnehav och direkt aktieägande.

Genom att våga investera också i riskfyllda projekt kan trion och övriga Wallenbergare även fortsatt bidra till nya företags framväxt och att fler svenskar blir rikare. Så definieras normalt inte parasiter.