Ledare

Ungdomslön på menyn

Ungdomsarbetslösheten är besvärande hög i Sverige. De första åren av alliansstyre ökade sysselsättningen och arbetslösheten sjönk snabbt, även bland unga.

Ledare

När finanskrisen bröt ut 2008 och industrin fick stora svårigheter drabbades de yngsta på arbetsmarknaden hårt igen. Och efter en kort tids återhämtning hotar nu åter en tuff konjunktur.

Alliansens arbetsinriktade politik har inte varit helt verkningslös när det gäller att få fler ungdomar i arbete. Lägre skatter och sämre möjligheter att kombinera studier med a-kassa, har ökat intresset för att jobba. Och sänkta arbetsgivaravgifter för den som anställer en person under 26 år har ökat viljan att anställa.

Men när de ekonomiska förutsättningarna i omvärlden förändras snabbt är det nästan omöjligt att värdera vilken effekt olika åtgärder har. Den sänkta restaurangmomsen, i hög grad riktad mot att ge fler ungdomar jobb, går ännu inte att utvärdera alls. Kritiker hävdar att det är en dyr insats som ger magert resultat.

I en rapport från Finanspolitiska rådet hävdas att även de genomförda sänkta arbetsgivar­avgifterna kostar mer än de smakar, då de till största delen ger en subvention som går till anställningar som ändå hade blivit av.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att fler unga vuxna fick jobb än som hade fått det annars. Rapportförfattaren pekade också på en risk att de minskade kostnaderna för arbets­givarna leder till ökade krav på höjda ingångslöner från facken, vilket ger en motverkande effekt.

Just lägre ingångslöner är något som folkpartiledaren Jan Björklund lanserar som ett medel för att underlätta för dem som vill anställa unga. Lönebildning är upp till arbetsmarknadens parter, men folkpartiledaren har rätt i sak. Facken är traditionellt motståndare till lägre ingångslöner, då det förväntas sänka lönerna generellt. Men facken bör se sitt ansvar även för dem som står utan jobb. Arbetsgivarna å sin sida bör göra klart att när kompetensen och erfarenheten vuxit, då ska lönerna också upp.

If Metall har i sitt senaste avtal öppnat för lokala uppgörelser med yrkesintroduktion för dem under 25 år. Lönerna motsvarar 75 procent av en normal ingångslön under en ettårsperiod. Det tillämpas bland annat på ABB i Karlskrona där 35 ungdomar fick en sådan plats. Det borde finnas plats för fler och bredare sådana lösningar inom fler avtalsområden.

Allt löses förstås inte med särskilda ungdomsavtal. Allvarligast är problemet med de ungdomar som inte klarar skolan och går direkt från en ofullständig utbildning till socialbidrag. I de fallen krävs extraordinära åtgärder för att bryta risken för ett livslångt utanförskap. Där har alliansen ännu ett vallöfte att leva upp till.