Ledare

Svåra avvägningar i digital värld

Ledare Artikeln publicerades
Vet de själva vad de röstar för?
Foto: Jean-Francois Badias
Vet de själva vad de röstar för?

EU fattar beslut om copyrightlagstiftning som är omöjlig för medborgarna att förstå.

Strömningstekniken stoppade den illegala fildelningen. Men det betyder inte att frågan om äganderätt på internet har dött - snarare tvärtom. Många konstnärliga branscher, inte minst musikbranschen, blöder pengar. Detta beror inte på att människor konsumerar mindre.

Orsaken är att ersättningen inte går till upphovsrättsinnehavarna utan till digitala plattformar som Youtube och Facebook. År 2015 stod kulturellt innehåll för 62 procent av intäkterna för dessa plattformar, enligt Stim. I enlighet med den så kallade Safe harbour-regeln kan Google dock hävda att företaget inte har något ansvar för det material som man tjänar pengar på. Ersättningen som plattformarna frivilligt har avtalat med musikbranschen är försumbar och ligger långt under de nivåer som strömningstjänsterna Spotify och Apple Music betalar.

Nu ser det ut att bli ändring på detta. De senaste åren har ett antal kontroversiella lagförslag debatterats i Europa. I går röstade Europaparlamentet igenom det så kallade copyrightdirektivet, som bland annat syftar till att ge upphovsrättsinnehavare ersättning.

Den nya lagstiftningen har fått kritik. Det så kallade “uppladdningsfiltret” innebär att plattformarna måste identifiera upphovsrättsskyddade verk och ta bort dem från sina sajter - om upphovsmannen önskar detta - i enlighet med principerna bakom både den ideella och den ekonomiska upphovsrätten.

Det har vissa risker. Vad händer med rätten att citera och rätten att göra parodier? Går det ens att utforma teknik som gör skillnad på en remix och någon som rippat en CD-skiva och laddat upp? Risken är att ihopklippta satirbilder, så kallade “memes”, blir omöjliga att publicera. Därmed inskränks yttrandefriheten på internet. Därtill innehåller den nya lagstiftningen en rad överdrivna regler, som bland annat riskerar att omöjliggöra privat videoupptagning från till exempel idrottsevenemang. Förhoppningsvis kan den fortsatta lagstiftningsprocessen plocka bort sådana avarter.

Hur de nya reglerna faller ut är svårt att säga innan de tillämpats. Avvägningarna är många och svåra. Yttrandefriheten innebär inte rätten att gratis konsumera vad andra har skapat, men upphovsrätten får inte heller innebära inte ett förbud för andra att citera och göra satir. Att problemet hade varit mindre om de stora plattformarna frivilligt betalat skälig ersättning är dock uppenbart. Då hade orimlig lagstiftning kanske kunnat undvikas.