Stockholms inkompetens drabbar hela Bottenviken
Stockholms nya strålbehandlingsutrustning, i vardagligt tal laserkanoner, har inte nått full kapacitet, och antalet patienter har ökat med 20 procent på ett år. Sedan i vintras har bröstcancerpatienter i Stockholms län skickats på strålbehandling på annan ort, främst Linköping, Växjö, Jönköping, Umeå och Sundsvall.
Men inte heller det räcker till. Fram till mitten av oktober ska stockholmare med bröstcancer erbjudas behandling av en privat klinik – i Helsingfors (DN 23/7). Region Stockholm bekostar behandling, boende med helpension samt resa och hemresa över helgerna.
Regionens chefsläkare låter som en blandning av en resebyrå och Moder Teresa: ”Nu kan vi även erbjuda patienterna behandling i Finland för att de inte ska behöva vänta onödigt länge”.
Men det är inte av barmhärtighet som länets bröstcancerpatienter får korsa Bottenviken. På hemmaplan finns nämligen ingen kapacitet. Det beror på flera häpnadsväckande misslyckanden av politiker och byråkrater att göra sitt jobb.
I valrörelsen 2014 lovade Stefan Löfven dyrt och heligt att alla landets cancerpatienter skulle få vård inom fyra veckor om Socialdemokraterna fick styra. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Vi borde ha välutbyggda system för att hantera det.
Men enligt Cancerfonden lyckas bara tre av 21 regioner nå målet om att 80 procent av bröstcancerpatienterna ska opereras inom 28 dagar. I Stockholm får inte ens var tredje patient vård i tid.
När sjukhuset Nya Karolinska togs i drift 2016 lovades bot och bättring. Ansvaret för cancerbehandling, som låg på Radiumhemmet på Karolinska, styckades upp mellan Nya Karolinska, Södersjukhuset (SöS) och S:t Görans. Samarbetet skulle avlasta sjukhusen om ett fick kapacitetsbrist – vilket är vad Nya Karolinska nu har.
I samband med detta upphandlades nya laserkanoner till Nya Karolinska och SöS. Men leveransen höll inte måttet, enligt regionen. I stället gjordes den gigantiska upphandlingen delvis om. En ny leverantör stod för laserkanoner till Nya Karolinska, medan SöS fortsatte med den första leverantörens system.
Följden blev att sjukhusen stod med olika system. Utan en total omplanering av vården av varje patient kunde de därmed inte överta patienter från varandra. Därtill upptäcktes att lokalerna på Nya Karolinska inte var anpassade till de nya laserkanonerna och behövde byggas om.
Den missen kostade 20 miljoner kronor, utöver de merkostnader som förseningen av den nya utrustningen orsakade – exempelvis att skicka patienter ut i landet. Samtidigt gick regionen ut med löftet att patienter inte skulle drabbas av vare sig fördyringen eller förseningen. Ett löfte som nu alltså brutits – igen.
I stället dumpar Region Stockholm patienterna i redan hårt ansatta regioner i norr, väst och söder, eller flyger dem österut över Bottenviken. Det är ett massivt svek mot skattebetalare i allmänhet och Sveriges cancersjuka i synnerhet.
