Ledare

Skåne springer och haltar

Ledare Artikeln publicerades
Malmö – skånsk tillväxtmotor med trasig drivaxel.
Foto: Johan Nilsson/TT
Malmö – skånsk tillväxtmotor med trasig drivaxel.

Två rapporter om den ekonomiska verkligheten ger en bild av ett splittrat län.

Skåne beskrivs ofta som udda. Med valresultatet och de höga siffrorna för Sverigedemokraterna kom de vanliga fördomarna fram. I en av de mest obskyra tv-showerna ville en programledarduo gräva loss Skåne från övriga landet, efter en analys värdig någon av kultur- och ledarsidorna i Stockholmstidningarna.

Den som vill göra sina egna mer välgrundade analyser av läget i Skåne kan ta del av två färska rapporter om läget för ekonomin och arbetsmarknaden i den södra landsänden.

Sparbanken Skåne kan i sin årliga konjunkturrapport (utförd av Öresundsinstitutet) konstatera att invånarantalet i växer snabbt men att den ekonomiska tillväxten är sämre och arbetslösheten högre än i genomsnittet i Sverige. Det där är ingen överraskning, men illustrerar Skånes problem väl.

Det är också detta faktum som spiller över på Region Skåne, som lider av svagt skatteunderlag, växande befolkning och skenande kostnader för sjukvården. Även om den privata sektorn är störst är det den offentliga sektorn, med 30 procent av jobben, som växer snabbast. Samtidigt är bristen på kompetent arbetskraft stor i både privat och offentlig sektor.

En intressant del i rapporten är hur olika delar av Skåne ser ut och utvecklas. Här avslöjas snedvridningar – som inte alltid är helt lätta att snabbt förstå. Är till exempel hög arbetslöshet lika med dåligt utvecklat näringsliv och tvärtom? Inte nödvändigtvis, särskilt inte på kommunnivå, visar det sig.

I sydöstra Skåne är sysselsättningsgraden högst, medan den är lägst i sydvästra Skåne – specifikt Malmö. Malmö har en arbetslöshet på 13,8 procent (sept, 2018) mot exempelvis Sjöbo med en arbetslöshet på drygt 5 procent, Sjöbo har dessutom låg ungdomsarbetslöshet.

Samtidigt är det i Malmöområdet som tillväxten av privata jobb är klart starkast. Det är just denna utveckling som Anders Olshov, chef för och grundare av Intelligence Watch, pekar på i sin rapport ”Skånes nya ekonomiska geografi”. Malmö står för 42 procent av sysselsättningsökningen i Skåne efter millennieskiftet och dess andel av både befolkning och bruttoregionalprodukt har ökat väsentligt. Öresundsbron, Citytunneln, Hyllieområdet och nya tågförbindelser med bland annat Trelleborg är sådant som har fått nya och gamla företag att etablera sig i Malmö och gjort arbetsmarknaden mer lättillgänglig för fler i närområdet.

Olshov ser i statistiken att om företag tidigare flyttade sina huvudkontor från Malmö, så flyttar de sedan 2004 till Malmö. Malmös dragningskraft gäller också företag som flyttar från andra delar av Skåne. Detta avspeglas i en kraftig ökad arbetspendling till Malmö och stora investeringar i nya kontorsfastigheter i staden.

Det är alltså i Malmö som den stora jobbtillväxten sker och nyetableringarna äger rum. Det leder Olshov till slutsatsen att ”För kommunerna runt om i Skåne är det väsentligt enklare att ha en strategi för att vara attraktiv boendekommun än att ha en trovärdig näringspolitisk strategi”.

I rapporten görs en analys över skillnaderna hur människor med svensk härkomst och utländsk härkomst bosätter sig. Olshov menar att det ger en indikation på vad som anses vara en attraktiv boendekommun: ”Tanken är att denna grupp bättre än immigranterna kan marknaden, priserna, vilka områden som är vackra, vilka skolor som är bra, var kommunalskatten är låg, vilka områden som har bra rykte etc.”

Då framstår en annan tillväxtbild, där det är pendlingskommunerna runt Malmö som har lägst arbetslöshet, lägst skatt och störst andel ökning av personer med svensk härkomst. Tydligast är det i Lomma, Kävlinge, och Staffanstorp, men även kommuner som Höör, Vellinge, Ystad, Trelleborg och Sjöbo har högre ökning av antal invånare med svensk härkomst än Skånesnittet.

Andelen med utländsk härkomst i Skåne ökade från drygt 17 procent till 28 procent från 2002 till 2017. Samtidigt steg arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda under samma tidsperioden från 20 till 40 procent. (Senaste siffran är 38 procent). Sysselsättningsgraden i vissa områden, som Herrgården i Malmö är nere på 30 procent.

Dessa skeva bilder pekar förstås på ett överhängande problem. Malmö är jobbmotorn, men Malmö är också staden där sysselsättningen är mycket låg i vissa områden. De etablerade svenskarna jobbar i Malmö, men bor i andra kommuner eller i vissa områden i Malmö. Motsvarande uppdelning finns i andra skånska städer, Kristianstad är exempelvis en regional motor i nordöst. I Gamlegården i Kristianstad noteras arbetslöshetssiffror på 63 procent bland personer födda utanför EU/EFTA, en fördubbling sedan 2006 och bland de högsta i Sverige.

Man kan inte annat än instämma i Olshovs ord: ”Det är en ödesfråga för Skåne att lyckas bättre med att göra de nyanlända anställningsbara och få fler i arbete.”

Siffrorna ger också tydliga ledtrådar till varför Skånes politiska landskap ser ut om det gör. Samtidigt visar de att allt för enkla slutsatser inte ska dras – ta exempelvis Sjöbos låga arbetslöshetssiffror och det höga stödet för Sverigedemokraterna där.

Bilderna av det framgångsrika Malmö stämmer lika bra som bilderna av ett Malmö med stora sociala svårigheter – där också den organiserade kriminaliteten har skaffat sig ett grepp, med de många morden med skjutvapen som yttersta konsekvens. Det sista finns inte med i dessa rapporter, men är en viktig ingrediens i hur Malmös och Skånes förmåga att attrahera nya företag och investeringar utvecklas framåt.

På sikt krävs social stabilitet för den ekonomiska utvecklingen ska fortsätta i gynnsam riktning och att fler skåningar ska få ta del av den. Alla måste också inse att nya invånare med dåliga förutsättningar att komma i arbete får ännu sämre förutsättningar om samhället inte klarar av det åtagande man redan har tagit på sig. Det är inte en särskilt genomtänkt solidaritet.

Det är de sammanhangen som rikspolitiker och opinionsbildare i högprofilerade medier måste ha med sig om de ska komma vidare från att markera avstånd till partier, väljare och landsändar till att faktiskt medverka till att skapa ett Skåne och Sverige som växer jämnare och hälsosammare.