Skåne på efterkälken
Att Skåne har högre arbetslöshet och lägre sysselsättning än övriga landet är ett faktum sedan länge. När OECD i rapporten ”The Megaregion of Western Scandinavia” ger sin analys av Oslo, Göteborg och Malmö med kringliggande regioner, är beskrivningen av Skåne tämligen grådaskig.
OECD noterar det som denna tidnings ledarsida påpekat flera gånger, att Skåne inte alls lever upp till den glättiga bilden av en dynamisk tillväxtregion, en bild som under lång tid var den officiellt dominerande. I Region Skånes sammanfattning av rapporten heter det: ”Utmaningen att skapa en mer inkluderande tillväxt har på många sätt blivit ännu större sedan 2012 i och med det, också i ett svenskt perspektiv, stora inflödet av flyktingmigranter och deras anhöriga under 2015 och 2016”. Den fortsätter: ”Effekterna på skånsk ekonomi tar sig främst uttryck genom ett ökat gap gentemot resten av landet när det gäller arbetslöshet och bnp per capita. Samtidigt har ojämlikheten mellan den skånska kommunerna ökat”.
Skåne har visserligen stark befolkningstillväxt. Men det hjälper knappast om människor inte kommer i arbete. I dag är andelen invånare i länet som är födda utanför Sverige över 21 procent. Låg utbildningsnivå, språkbarriärer och boendesegregation gör att ekonomin utvecklas sämre än övriga Sverige, även räknat per invånare. Svårigheterna blir tydliga i siffror om sysselsättningsgraden. Absolut lägst är sysselsättningen bland kvinnor födda utanför Europa, knappt 40 procent. Då ska man veta att det räcker med en timmes avlönat arbete i veckan för att räknas som sysselsatt enligt SCB:s definition.
Låg sysselsättning ger lägre skatteintäkter och sämre resurser till vård, skola och omsorg. Det samtidigt som allt mer av skattepengarna får läggas på att försöka jämna ut de ekonomiska och utbildningsmässiga skillnader som den höga migrationen och misslyckade integrationen har lett till. Malmö, det tänkta dragloket, har absolut störst problem med segregation och att få nyinvandrade jobbar.
Trots dessa problem vet vi också att Skåne har en stor mängd framgångsrika företag, både klassiska industriföretag och forskningsbolag. Enligt OECD kan närheten till Köpenhamn göra att en del företag väljer att lägga sig där i stället, men utan Köpenhamn vore inte Skåne någon storstadsregion över huvud taget. Det handlar snarare om att den skånska delen av regionen måste integreras ännu bättre med Danmark och att de friska delarna av näringslivet måste lyftas ytterligare.
Rapporten vill ge Region Skåne större inflytande över integration, arbetsmarknad och infrastruktur. Det kan säkert vara bra – förutsatt att det finns en politisk regionledning med förmåga att hantera de svåra frågorna. Om man – som den rödgröna politiska ledningen – har en negativ syn på företags förmåga att medverka till att utveckla och effektivisera välfärdstjänsterna är det tämligen döfött. Skåne behöver politiker som inser att näringslivet är den dynamiska kraft som skapar välstånd och utveckling, och att offentlig sektor måste utnyttja det för att klara sina åtaganden.
Sedan är det uppenbart att Skåne inte kan hantera befolkningstillväxten som den ser ut idag. Det står tydligt att integrationen inte går av sig själv och att det blir ännu svårare att lyckas om andelen nyanlända med stort behov av offentliga insatser ökar. Region Skåne har i dag ett mål att länet ska vara minst 1,5 miljoner invånare 2030. Det målet måste omdefinieras till att handla om att Skåne ska växa i hälsosam takt som gör det möjligt att få med fler på resan mot en rikare region. Annars blir faktiskt alla förlorare.
