Ledare

Rädda stränderna

Ledare Artikeln publicerades
Erosionen går hårt åt delar av Skånes stränder. Här Löderup.
Foto: Carl Johan Engvall
Erosionen går hårt åt delar av Skånes stränder. Här Löderup.

Stränderna är en viktig tillgång för kustkommunerna. Ändå har de värderats väldigt olika. Förhoppningsvis blir det ändring på det.

De senaste veckornas väder kan få den mest inbitna skåning att ifrågasätta valet av boplats. Det är inte sol och värme. Det är inte snö och kyla. Det är regn. Blåst. Regn. Blåst. Och ytterligare en skvätt regn.

Men när vädergudarnas tortyr pågår som värst kan det vara värt att påminna om de ljusa nätter och varma dagar som väntar ett halvt solvarv bort, den tid som många av oss hoppas kunna tillbringa delar av på stranden. Värdet av Skånes långa stränder är omöjligt att fastställa. Klart är att kustlinjen drar till sig både fastboende och sommargäster med tjocka plånböcker.

Frågan är hur länge till. Kustlinjen förändras ständigt och på många håll i Skåne äter havet upp bit för bit av den. Erosionen ser olika ut och har också skiftande orsaker. En del handlar om förflyttning av sand som gör att andra närliggande stränder växer, som förhållandet är vid sydostkusten där sand flyttas från Löderup till Sandhammaren. Svaret här har blivit att ta upp sand från havsbotten till stränderna, så kallad sandfodring. Det är den metod som tycks vara mest framgångsrik för att motverka förändringarna. Andra metoder, som stenmurar, har visat sig flytta problemen. De här förhållandena beskrivs närmre i Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, i rapporten Skånes känsliga stränder.

Förändringar i klimatet kommer av allt att döma att ytterligare öka takten i stranderosionen. Även platser som tidigare har varit skonade från större erosion riskerar att drabbas. I det hotas fastigheter som i dag värderas till många miljoner och stränder som är uppskattade bad och rekreationsplatser.

Ystads kommun har med Löderup på ett sätt samtidigt fått en välsignelse – man har insett vidden av problemen och lärt sig vilka metoder som fungerar och inte. Här finns en beredskap, även om det förstås inte innebär att alla problem kan motas bort. I andra kommuner längs kusten, som Trelleborg, är beredskapen inte lika god. Här har stränderna aldrig värderats på det sätt som de har i grannkommunerna. Med de senaste årens stormar har det stått klart att förändringarna vid strandlinjen kan gå mycket snabbt – ett dygn med fel väderomständigheter kapar gångstigar och flyttar trädgårdsgränser. Nu ser dock även Trelleborgs kommun ut att ha förstått vad som håller på att ske. Hans Hanson, professor i Teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet, menar att Trelleborg måste inse det som Ystad redan har gjort: att stränder ger stora turistinkomster och att strandfodring är sättet att rädda dem.