Ledare

Rädda klimatfrågan från girigheten

Ledare ,
Vi har tid.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Vi har tid.

Miljö- och klimatfrågan är för viktig för att tas över av domedagsprofeter, diktaturförespråkare och giriga PR-människor.

Att lansera egen girighet under ideell godhetsflagg är inget nytt. Att driva lotterier i tv-format där man förklarar att en viss procent av överskottet går till ideella verksamheter – låt säga idrottsrörelsen eller cancerforskning – är en variant. Med smarta licensavgifter till ett bolag som äger namnrättigheterna kan lotteriets ägare göra sig en god slant på lotteriköparnas förhoppning om att kombinera sin egen miljondröm med något slags välgörenhet. Det vore bättre för både givare och mottagare om pengarna gick direkt till de behövande organisationerna utan någon kladdig mellanhand.

Ett annat koncept är att sälja en vara – om det är vatten på flaska eller choklad spelar mindre roll – och skänka några ören till regnskogens bevarande. Andra driver saken ännu längre och startar kommersiella bolag enbart på att marknadsföra godhet, ”Good Cause Company” kallas det och kan fritt översättas till ”Tjäna grymma stålar på människors vilja att göra gott”.

Klimatfrågan är det senaste dåliga samvetet att göra pengar på. Det finns många som ägnar sig åt detta. Ett är bolaget ”We don't have time”. Bolaget har nyligen dragit in nära 10 miljoner kronor i en nyemission för att skapa en social plattform på nätet för att rädda klimatet, något som bland annat Svenska Dagbladet har uppmärksammat. Till bolaget är en stiftelse kopplad som ska få tio procent av intäkterna, men huvuddelen av pengarna i det kommersiella bolaget ska tillfalla ägarna – god avkastning på satsat kapital utlovas om tillräckligt många köper konceptet. Bolagets prospekt förklarar: ”Bolagets affärsidé är att samla klimat oroliga individer och klimatmedvetna organisationer i ett av världens snabbast växande sociala nätverk inom området. ”

Pengarna ska rulla in av sig själva eftersom inga onödiga omkostnader – det vill säga ingen egen personal som producerar något, låt säga trovärdig vetenskapligt baserad information om klimatsystemet och mänsklighetens påverkan på det. Som det heter i prospektet: ”Fördelen med denna intäktsmodell är att en hög vinstmarginal kan uppnås i och med att ett socialt nätverk till skillnad från traditionell media inte har någon kostnad för att generera eget innehåll.”

Tanken är att man ska sälja klimatkompensering, annonser och driva trafik till de deltagande bolagen så att de kan sälja sina prylar och tjänster. Man ska också erbjuda sponsringssamarbeten där företag ska kunna köpa en certifiering för tjänsten ”Climate Friendly Employees”.

För att dra investerare använde sig bolaget av en i medierna mycket uppmärksammad 15-årig tjejs genuina engagemang i klimatfrågan. Barnet blev en del i emissionsprospektet för bolaget. ( I detta fall handlar det om en mycket begåvad ungdom, som kommunicerar även med internationella medier på ett sätt som få svenska heltidspolitiker klarar av. Ingen som helst kritik ska riktas mot henne, tvärtom.)

Att giriga typer använder människors goda vilja och engagemang i stora frågor till att skapa egen rikedom under skenet av ideell godhet är inget nytt. Att använda barn i sådana sammanhang, för egen vinnings skull, är motbjudande, men inte heller det unikt. Bingolottogrundarna byggde hela sin förmögenhet på budskapet att lottköparna stödde ungdomsidrotten.

Den här typen av kommersialism i ideella kläder är en form av förvrängd kapitalism. Det kan man tycka vad man vill om. Men värst är att det riskerar att skada den verkliga saken. När girigheten bakom den ideella ytan avslöjas får det motsatt effekt, människor slutar att bry sig om det som är viktigt. Klimatfrågan kräver genuin forskning och teknikutveckling, inte glättiga pr-kampanjer.

Kommersiella bolag behöver kapital för att utveckla och sälja morgondagens teknik, det är i sådana företag man ska investera om man vill att pengarna ska göra nytta i ekonomin och ekologin. Ideella organisationer behöver pengar direkt från givarna, utan att någon skär emellan. Högskolor och universitet behöver skattepengar och donationer för grundforskning, både för att öka förståelsen om hur klimatet påverkas av mänsklig aktivitet och hur vi kan begränsa den inverkan i framtiden.

Och jo – mänskligheten har visst tid. Vi har kapacitet, kompetens och kapital tillräckligt för att styra bort från förbränning av begränsade fossila resurser till effektiva energisystem med nya generationers kärnkraft, solkraft, vindkraft och smartare utnyttjande.

Det är på det vi ska lägga resurser och investeringar. Inte på girighet och fascism i gröna kläder som förklarar att slutet är nära om vi inte ger bort våra pengar eller vår rösträtt.