Påskpyntad budget hjälper inte kommunerna
Vårbudgeten är mest ett lapptäcke av nygamla reformer när M/KD budgeten från i höstas sytts om i förhandlingar mellan S, MP, C och L. När debatten är som hetast kan det låta som att fri entré till museer är en fråga om kulturens undergång eller återuppståndelse.
Det tydligaste politiska budskapet är att Centerpartiet och Liberalerna knyts allt närmre regeringspartierna. Så blir det när man ska förhandla om budgetar som ska uppfylla det ”utkast till överenskommelse” på 73 punkter som har presenterats för offentligheten. Centerpartiet och Liberalerna är i praktiken samarbetspartier som kan lyfta fram sina favoritdelar ur budgeten som de menar gör att deras politik sätter avtryck i Sverige. Samtidigt blir tonen i sociala medier mellan de forna Alliansvännerna allt hårdare. Ju längre budgetsamarbetet håller desto mer kommer det att utvecklas till samarbetspartierna mot oppositionen. Hur det kommer att se ut framåt nästa val är onekligen intressant.
De faktiska förändringarna i vårbudgeten, som mer pengar till LSS och lärarassistenter, kommer inte att förändra något väsentligt i den kommunala verklighet. Där handlar det om att möta de snabbt växande behoven inom skola, äldreomsorg och socialtjänst. Kommunerna ska i sin ordinarie verksamhet hantera folkökningen som kommit med flyktingmottagandet och gymnasieamnestin. De ekonomiska ramarna växer inte i takt med antalet elever, sjuka äldre, lågutbildade vuxna eller familjer i behov av stöd. Investeringsbehoven i skolor och äldreboenden är mycket omfattande. Det kräver dessutom akuta bostadslösningar, där planerat bostadsbyggande inte motsvarar de ekonomiska förutsättningar som finns hos de nya medborgarna. Det är ett tecken i tiden att Trelleborgs Allehanda rapporterar om ökande hemlöshet. Samtidigt förskräcker idén om storskalig lågprisproduktion i miljonprogrammets historiska skugga.
Inom vården har Region Skåne liknande problem, där dessutom kostnaderna skenar oväntat i vissa renoveringsprojekt, som vid Lasarettet i Helsingborg. Regiondirektören har tvingats sätta stopp för bygget sedan stora problem upptäckts i avloppssystemet. Allt kan sluta med ett nybygge.
Visst har många kommun- och landstingspolitiker pekat på hur duktiga de är på att öka invånarantalet. Men de flesta har nog nyktrat till på den punkten och insett att befolkningsökning inte med nödvändighet är lika med stora nya skatteintäkter eller beror på att den egna kommunen är särskilt attraktiv som inflyttningsplats. Det befolkningsmässigt snabbt ökande Skåne har – som borde vara bekant för läsarna av denna ledarsida – hög arbetslöshet och låga beskattningsbara inkomster. Det är en kombination som kan vara lika minst dålig som krympande befolkning.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har ringt i de ekonomiska varningsklockorna länge. Ska de värsta scenarierna undvikas måste svenska kommuner få en chans att växa in i sina stora och illa sydda kostymer. De nya invånarna måste få rätt utbildning så att de kan sättas i de jobb som efterfrågas. Bidrag kan inte ges utan villkor om att sträva mot arbete. När hantverks- och yrkesutbildningar läggs ner i brist på intresse från elever, trots att företag står redo att anställa direkt efter utbildningen och en mängd nyanlända människor står utan jobb – då är det något i ekvationen som inte hänger ihop. Hur svårt kan det vara att finna den rätta variabeln?
