Ledare

Olin Wikman: …Sjukvårdens svåra prioriteringar

Ledare Artikeln publicerades

Vi vill ha både avancerad sjukvård och ett värdigt slut på livet.

När vi blir svårt sjuka och hamnar i den högspecialiserade vården är det lätt att känna sig både tacksam och liten inför de tekniker som i dag används för att röntga, operera och bedöma provsvaren. Tack vare detta får många ett mycket längre liv än tidigare generationer. Så gynnande vi kan känna oss. Inte tror vi väl att vi i själva verket lever stenåldersliv.

Men lyssnade man på sommarprataren Maria Strömme, professor i nanoteknikvid Uppsala universitet då säger hon ungefär så (SR 11/8). Hennes optimism kring nanoteknikens möjligheter i kombination med bioteknik är stor. Otroliga tekniksprång är att vänta.

Nanoteknik handlar om de pyttepyttelilla små partiklar som finns i växtriket och i våra kroppar. Partiklarna kan användas för att kroppen ska kunna förnya sina celler och reparera skador i organen, som hjärta, muskler och hjärna. Man kanske kan komma att bota cancer genom att tumören som helt enkelt bränns bort via nanopartiklar. Och om äldre människor kan förnya sina kroppar då kan de också arbeta längre, ja och då kommer åldersboomen förstås att klaras bättre.

Vad är detta annat än en ny skön värld? I Maria Strömmes mun låter det trovärdigt. Man får hoppas att hon och hennes kollegor får tillräckliga forskningsresurser för att gå vidare. För man befinner sig bara ungefär där den digitala tekniken var på 1960 – talet. En annan utveckling som har förändrat våra liv.

Men dör gör vi till slut ändå. Att vi skyggar vi för detta faktum kan beror på att hälso- och sjukvården haft som högsta prioritet att bota, döden blir ett misslyckande. Nyligen hölls ett seminarium i Simrishamn, anordnat av Stiftelsen Hospice Österlen med rubriken ”När- inte om! Om värdig vård i livets slutskede.” I en fullsatt konferenslokal tog sakkunniga upp existentiella, etiska och vårdmässiga aspekter när det inte längre går att bota utan enbart lindra och trösta. Åhörare delade med sig av smärtsamma erfarenheter kring anhörigas död. Behovet av bättre och samordnad palliativ vård blev uppenbart. Särskilt i Sydöstra Skåne är palliativ vård eftersatt enligt tillämpade kriterier.

I samtal med närvarande politiker togs frågan om prioriteringar upp. Om döden göms undan blir vård i livets slutskede nedprioriterat trots att palliativ vård ingår i en prioriteringsgrupp ett. Även om det inom regionen finns strategiplan och ett nyligen tillsatt prioriteringsråd finns det anledning att tvivla. Att prioritera är svårt, visst vill vi ha både avancerad sjukvård och ett värdigt slut på livet. Och prioriteringar kan inte lösa allt. Politiken måste också våga ta i frågan om hur finansieringen av vård och omsorg på sikt ska klaras.

Seminariet gav hopp om en växande opinion för en värdig vård i livets slutskede. Kanske kommer det så småningom att bedömas som stenåldersliv om vi inte klarar detta?

Fakta

Monika Olin Wikman

är samhällsdebattör boende på Österlen. Tidigare bland annat landstingsdirektör i Värmland.

Visa mer...