Ledare

Nyheter är nödvändiga

Samhället mår bättre om människor läser tidningen. Hur kan vi uppmuntra de unga?

Ledare ,
De äldre är flitiga nyhetskonsumenter.
Foto:

De som följer nyheter känner oftare att de utgör en del av samhället och känner oftare samhörighet med olika grupper som skiljer sig från den egna. Det visar den senaste SOM-undersökningen från Göteborgs universitet som presenterades på tisdagen. (21/4)

Att nyhetskonsumtion leder till tolerans visar hur nödvändigt det är för ett samhälle att människor läser, tittar och hänger med. När man tar del av andras liv och öden via medierna ökar sammanhållningen. Samtidigt minskar spänningar och konflikter. Nyhetsjournalistiken är betydelsefull. Kanske mer än någonsin.

En studie av Jesper Strömbäck visade att 13 procent inte känner sig som en del av samhället. De är oftare män, äldre, lågutbildade, boende på landsbygd, också oftare Sverigedemokrater. Det är samma grupper som i högre grad inte känner samhörighet med personer som är annorlunda än dem själva

De finner uppenbarligen större trygghet i den egna gruppen, men känner mindre gemenskap med eller tillit för personer med annan utbildning, sexuell läggning eller ekonomi. Samtidigt ökar klyftorna mellan människor åsiktsmässigt och värderingsmässigt, till exempel kring frågan om flyktingmottagande.

Kombinerat med oroväckande data om att allt färre prenumererar på papperstidning och att de som gör det ofta är äldre, ger det viktiga insikter till politiker och opinionsbildare. Hur skapar vi ett samhälle och en kultur som fler kan trivas i? Det är frågor vi behöver brottas med.

Bara 29 procent av svenskar mellan 16 och 29 hade 2014 en tidningsprenumeration i hushållet. Motsvarande siffra för dem mellan 30 och 49 var 40 procent. Visst kan man hävda att de flesta yngre i stället läser på nätet – särskilt kvälls- och lokaltidningarna är populära där – men nyhetskonsumtionen är ändå betydligt lägre bland de yngre. (Jonas Ohlsson)

I gruppen 65-85 år är det 89 procent som minst tre gånger i veckan ser på Aktuellt och Rapport och 78 procent som läser morgontidning på papper. I gruppen 16-29 är motsvarande procentsatser 26 och 24.

Det kan vara så att yngre generellt har mindre intresse, och att det kommer med åren. Eller så har nyheter tappat i attraktionskraft. Det vet vi inte säkert. Men med tanke på hur de som följer nyheterna tycks bli mer empatiska och känna sig mer som en del av samhället finns uppenbara skäl att titta närmare på detta.

Hur kan vi öka intresset för nyheter hos yngre grupper, hos lågutbildade? Skolan borde till exempel på ett tydligare sätt föra in nyhetsbevakning i sina dagliga rutiner och kanske kan public service ägna sig mer åt nyheter än underhållning och trams.

Att samhället mår bra av att fler följer nyhetsflödet är självklart, och kreativitet blir välkommet i den nya medieutredning som demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) beställt.