Nya bilskatten ingen miljövinst

Allt var frid och fröjd tills det avslöjades att bilindustrin, med tyska Volkswagen i spetsen, fuskade med utsläppstesterna. Så sent som tidigare i veckan accepterade VW böter på 1 miljard euro i Tyskland för dieselfusket, bara en liten del i den stora och dyra processen efter avslöjandet. Många tillverkare är inblandade. Mercedes Benz tvingas att återkalla över 770 000 bilar i Europa för ett liknande fusk med programvaran i dieselbilarna. Dyrast har det blivit för kunderna, som lurats att tro att de har gjort en god miljöinvestering.

Efterspelet från dieselskandalen har också fått tråkiga konsekvenser för miljön och för kommande bilkunder. Dieselmotorerna har med ytterligare teknik blivit renare även vad gäller de skadliga kväveoxidutsläppen. Med tillsats av urea, Adblue, minskar utsläppen drastiskt. Dieselbilar med den senaste reningstekniken är alltså bättre både vad gäller koldioxidutsläpp och andra för närmiljön skadliga utsläpp än de någonsin har varit.

Men då slår politikerna tillbaka. Rena dieselmotorer och bensinmotorer ska drivas ut från nybilsmarknaden med straffskatt medan elbilar och elhybrider ska subventioneras. Det hela görs genom att skatterna höjs i flera steg. Från den första juli införs en rejäl svensk straffbeskattning. Skatten de tre första åren för en Volvo V90 med den minsta dieselmotorn höjs från 1 500 till 4 200 kronor. Och för bilar registrerade från 1 september blir det ännu högre skatt, då en ny EU-beräkning för utsläppen införs. Från 2020 ska skatten upp ytterligare några tusenlappar om året, när ett nytt reglemente för förbrukningsmätningar är infört. Tidningen Auto Motor & Sport har föredömligt gått igenom detta i sitt senaste nummer. Det innebär att bensin- och dieselbilar med senaste reningstekniken som uppfyller de nyaste Euro 6D-reglerna kommer att straffbeskattas, medan äldre bilar kommer lättare undan. Den som har en bil som är över 30 år gammal slipper till och med skatt, trots att bilen är miljömässigt undermålig.

Samtidigt kommer subventioner för el- och laddhybrider att stiga kraftigt. Subventioner som hjälper biltillverkare och mellanled att hålla uppe priserna mer än vad som annars hade varit möjligt. Det finns också en risk för att bilar som subventioneras av svenska skattebetalare sedan går på export till andra marknader.

Är detta då inte ett logiskt sätt att förnya bilparken och ställa om till modern teknik? Det sägs i alla fall vara ambitionen. Men verkligheten är mer komplicerad. Att beskatta själva ägandet av en viss biltyp är nästan lika märkligt som att beskatta flygbiljetten och inte utsläppen (som med den fullständigt felkonstruerade flygskatten). Det avgörande för miljön är hur mycket en bil släpper ut när den körs och vad som stoppas i tanken. Förbränningsmotorer kan använda förnybara bränslen, som etanol eller vegetabilisk olja, och att då straffa ut själva bilägandet är tokigt. När det kommer till bränsleförbrukning är dessutom faktorer som hur bilen körs och servas avgörande. En gasglad elhybridsförare kommer att släppa ut mer än en smart dieselförare.

Politiker krånglar till det och gör det svårt för medborgarna att göra kloka val. Bilindustrin ska självklart ställas till svars för fusk, utlovad bränsleförbrukning ska hålla i verkligheten och rening fungera i praktisk körning. Att ha hög skatt på fossila bränslen vid pumpen – Sverige har en av världens högsta bränsleskatter, med automatisk uppräkning och moms på skatten – är också ett effektivt sätt att få folk att samåka, köra snålare och att driva fram nya bränslen och snålare motorer. Men där borde politikerna ha stannat.