Annons
Ledare

Nils-Eric Sandberg: Nils-Eric Sandberg: Vårt behov av tillväxt

Över tillväxten har nedkallats många förbannelser. Miljöpartiet vill på en intellektuell bas av total okunnighet om ekonomi stoppa tillväxten.
Nils-Eric Sandberg
Gästkrönika • Publicerad 24 november 2019
Nils-Eric Sandberg
Detta är en personligt skriven text i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Nils-Eric Sandberg
Nils-Eric Sandberg

Några av mina före detta kolleger på DN:s ledarsida hade samma uppfattning. De trodde, liksom miljöpartisterna, att tillväxten var ett mått på volym.

Annons

Det stämmer inte. Tillväxt, definierad som en ökning av BNP, är ett mått på värde. Om BNP, det vill säga summan av produktionen av varor och tjänster, ökar, så ökar värdet av produktionen.

För att klargöra sambanden vill jag använda två nyckelbegrepp från företagsekonomin. Tillväxten, i det begrepp vi använder den, är en resultaträkning för hela BNP. Resultaträkningen är ett huvudmått på företagets resultat: den visar hur mycket företagets verksamhet ökar - eller minskar – i mått av värde.

Tillväxten i termer av BNP är alltså INTE ett mått på volym, som tillväxtkritikerna tror. Om vi hade ett mått på hur volymen av all produktion förändras vore detta en balansräkning för hela ekonomin. Ett mycket intressant mått, om vi hade det. Men det har vi inte. En balansräkning skulle kräva bataljoner av statistiker.

Ett problem är att en huvudfaktor bakom tillväxten är kunskap. Och hur mäter vi kunskapen i en balansräkning för hela ekonomin? Plusposten blir ökningen av kunskap. Minusposten blir glömskan. Leta reda på en härdad statistiker och be honom, eller henne, att räkna ut nettot.

Antag att tillväxtkritikerna får igenom sin vilja. Då måste de stoppa exportföretagens försök att producera nya varor. Om tio år blir då produkterna osäljbara. BNP faller med 25 procent, lönerna faller lika mycket, arbetslösheten ökar med 25 procent. Hur mycket vinner vi på det?

Tillväxtkritikerna tror att allt handlar om volym. Men de läser inte statistik. En titt i den senaste statistiken visar att 77 procent av Sveriges BNP består av service. Siffran för USA är 81 procent. Under flera decennier har servicemarknaden ökat snabbare än genomsnittet av BNP. Det innebär att marginaleffekten av en BNP-ökning består alltmer av tjänster.

Sedan mitten av femtiotalet har all nettoökning av sysselsättningen kommit i den offentliga sektorn. Och den domineras av tjänster. Så: om tillväxtkritikerna vill minska tillväxten måste de kräva att lönerna för alla servicearbetande - särskilt i den offentliga sektorn - ska sänkas.

Det vore ett intressant inslag i den offentliga debatten.

De som läser böcker – antag några sådana – vet hur Strindberg och Moberg beskriver skörden: männen går med liar och slår, kvinnorna går bakom och räfsar eller binder. Ett oerhört tungt arbete. Dagens spannmål skördas av två personer: en kör skördetröskan, en lastbilen. På några timmar klarar de en skörd som förr tog tre veckor för fyrtio personer. Detta är ett resultat av tillväxten. Exakt hur har detta gjort människor olyckligare?

Nils-Eric Sandberg är publicist i filosofiska och ekonomiska ämnen.

Annons
Annons
Annons
Annons