Ledare

Nils-Eric Sandberg: När kapitalförstöring kallas ”nya jobb”

Ledare Artikeln publicerades
Nils-Eric Sandberg
Nils-Eric Sandberg

Sysselsättning ska inte skapas. Den är en resurs som ska användas produktivt.

”Nya jobb när Barsebäck rivs.” Det är rubriken på en TT-notis som jag en dyster dag fann i SvD:s Näringslivssektion. Notisen berättar att ”Uppåt 300 personer kommer nog att kunna vara här varje dag om några år.” Det handlar om miljövetare, ingenjörer och arbetsmiljökonsulter.

Det är nog bara fritidspedagoger och genusvetare som fattas – än så länge.

Notisen är intressant, eftersom den sammanfattar mycket av den galenskap som de senaste sjuttio åren dominerat ekonomisk politik och ekonomisk debatt i Sverige.

”Vi ska skapa sysselsättning!” Det har varit ett huvudlöfte från alla politiska partier. Om de bara får makten ska sysselsättningen öka. Det mest generösa löftet gav Thorbjörn Fälldin 1976 när han bedyrade att centerpartiet skulle skapa 400 000 nya jobb.

Politikerna lovar att när de kommit in i finansdepartementet ska de trycka på sysselsättningsknappen. Och ut kommer nya jobb.

Vi har alla hört den sången. Problemet är att det finns ingen sysselsättningsknapp. Magdalena Andersson letar efter den, men hittar den inte.

Löftena om att ”skapa sysselsättning” bygger på ett fundamentalt feltänkande. En ekonomi som låter företagarna vara ifred kan skapa produkter, energi, investeringar. Skapande förutsätter resurser. Men sysselsättning är ingen produkt, utan en resurs. Sysselsättningen ligger bakom produktionen.

Som alla resurser ska sysselsättningen användas effektivt – minsta möjliga sysselsättning för mesta möjliga produktion. Om just sysselsättning vore målet skulle staten förbjuda grävmaskiner – om allt grävande görs med spadar ökar sysselsättningen.

Nedläggningen av Barsebäck är kapitalförstörelse – ett av Sveriges och världens bästa kärnkraftverk stoppas. Det är en framgång för vänsterfalangen. Energiministern Birgitta Dahl, som intagit ett stort antal tillfälligt passande ståndpunkter, stod slutligen utanför Rosenbad och prövade vindriktningen med sin slitna kappa.

Sedan firade hon nedläggningen av Barsebäck med tårta. Jag har inga principiella synpunkter på regeringens tårtätande, jag anser bara att processen bör drivas i samhällsekonomiskt mer ordnade former.

Rivningen av Barsebäck kräver medverkan av ingenjörer. Det är ett missbruk av kvalificerad arbetskraft, en förstörelse även av sysselsättning

I en rationell ekonomi – antag en sådan, för resonemangets skull, ska alla resurser användas sparsamt, Det inkluderar arbetskraften, den viktigaste resursen. Och lönerna är det viktigaste priset. Om lönebildningen speglar produktiviteten får vi ett ekonomiskt rationellt utnyttjande av arbetskraften.

Men det har vi inte i Sverige, eftersom LO säger nej. Och i svensk ekonomi är det inga rationella regler som styr, utan LO.

Nils-Eric Sandberg är publicist i ekonomiska och filosofiska ämnen.