Ledare

Nils-Eric Sandberg: Hur mycket skatt tål vi?

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Lars Ottosson

Knut Wicksell, Sveriges internationellt mest kände nationalekonom – med Assar Lindbeck som tvåa - skrev 1896 en bok som hette ”Finanzteoretische Untersuchungen” om beskattning.

Wicksell ansåg att varje skattehöjning skulle gynna alla som betalade för den. Alltså borde varje förslag till skattehöjning avgöras i en folkomröstning och beslutet skulle kräva total majoritet. Tekniskt vore detta nog omöjligt. Men det är principiellt intressant.

Sedan socialdemokratin tog makten har skattetrycket stigit. Det utgör nu 44 procent av BNP. Men BNP är ingen skattebas. Utan skattebasen är i sista hand de arbetandes inkomster. Och skatten på dem är, allt inräknat, cirka 70 procent.

Vår gamle finansminister Gunnar Sträng höjde marginalskatten våldsamt 1971. Sjuksköterskor fick 65 procent skatt på marginalen. Sträng sa att marginalskatten är ointressant. Men han var den finansminister som kunde minst om ekonomi, och därmed var den mest inflytelserike.

Den amerikanske ekonomen Katona lanserade begreppet ”discretionary income”. Med det menade han den inkomst som är kvar när alla nödvändiga utgifter betalts – skatt, bostad, mat, försäkringar. Resten kan sparas. Och det är just den resten som klipps av marginalskatten, som nu ligger på 62 procent. Tillväxt i en ekonomi innebär förändring – människor utbildar sig, flyttar till företag som expanderar, byter yrken – etc. Förändringen kan vara påfrestande, men om ekonomin ger tillväxt, det vill säga ökade inkomster, ger den mer än kompensation. Men skatt på marginalen är en skatt just på denna förändring, och därmed på tillväxten. Problemet är att Sverige har olyckan att ha fått ännu en finansminister som inte förstår detta.

Skatteteorin skiljer mellan skattebas och skattesats. Skattebasen är den inkomst, eller verksamhet, som skatten tas ut på. Skattesatsen är skatten i procent. Ju bredare skattebas, desto mer intäkter ger en given skattesats. Om vi utgår från att dagens skatteintäkter är nödvändiga bör vi höja momsen på livsmedel till 25 procent. Därmed kan vi sänka marginalskatten.

Stefan Ingves har sänkt reporäntan till -0,5 procent, för att människor ska kunna låna mer. Och när vi lånar mer skäller han ut oss. De höga belåningsgraderna i nyköpta bostäder kan vara ett problem. Men var ligger grundproblemet? I marginalskatten, som hindrar människor att spara ihop kapitalet till ett bostadsköp. De tvingas låna. Om Ingves vill ha ned belåningen ska han kräva att regeringen sänker marginalskatten.

Ett uppslag. Den amerikanske ekonomen Mirrlees, som fått halva ekonomipriset, studerade ”optimal taxation” – dvs den skattesats som maximerar intäkterna utan att hindra tillväxten. Han fann att den var 25 procent av inkomsten.

I Sverige ligger den på 70 procent.