Naomi Abramowicz: Naomi Abramowicz: Forum för missvisande information om antisemitism

Därför har myndigheten tagit fram nytt digitalt undervisningsmaterial om antisemitism som ska kunna användas av både lärare och elever. Men en närmare granskning av materialet visar att det ger en skev bild av antisemitismen i Sverige och Europa.

Det tilltagande judehatet beskrivs som en konsekvens av ”bredare politiska förändringar” och ”hårdför nationalism”. Antisemitismen klumpas ihop med hat mot sexuella minoriteter, flyktingar, muslimer, romer och svarta. Det är inte mycket till vägledning för vare sig lärare eller elever som söker svar. Den främsta orsaken till judars ökade utsatthet, den stora invandringen från Mellanöstern, nämns inte i avsnittet ”Antisemitism i Europa och Sverige idag”.

Genomgående finns en tendens att tona ned antisemitismen bland invandrare från Mellanöstern och betona det högerextrema judehatet. Hotet mot judar från högerextrema ska givetvis tas på allvar, men de utgör lyckligtvis en marginell grupp.

Det är inte de som gör att lärare har svårt att undervisa om antisemitism eller andra världskriget i svenska skolan. Det beror framför allt på den vardagsantisemitism som finns bland många elever med muslimsk bakgrund.

Antisemitiska uppfattningar är betydligt mer utbredda bland muslimer än icke-religiösa och kristna – 39 procent jämfört med fem procent, visar en undersökning från 2011. Den gjordes av ingen annan än Forum för levande historia. Liknande statistisk går att finna i övriga Europa; antisemitiska attityder är mycket vanligare bland muslimer än bland befolkningen i gemen.

Antisemitismen i svenska skolor är ett allvarligt problem. Det finns judiska lärare och elever som kallas för ”jävla jude” och inte vågar bära Davidsstjärnan i skolan på grund av rädsla att utsättas för trakasserier. Därför är det än mer olyckligt att Forum för levande historia har misslyckats med sin uppgift.

Forum för levande historia och Svenska kommittén mot antisemitism lanserade nyligen ett undervisningsmaterial om antisemitism. Bakgrunden till satsningen är att antisemitismen utgör ett allvarligt problem, att det finns en bristande kunskap om de historiska rötterna, om samtida uttrycksformer och konsekvenser, liksom att många lärare efterlyst ökad kunskap och stöd.

I en gästkrönika menar Naomi Abramowicz att materialet ger "en skev bild av antisemitismen i Sverige och Europa". "Genomgående finns en tendens att tona ned antisemitismen bland invandrare från Mellanöstern och betona det högerextrema judehatet", skriver hon. Detta är inte korrekt.

I enlighet med forskningen på området beskriver materialet den samtida europeiska antisemitismen som en mångfasetterad, komplex företeelse som framträder i olika kontexter. Det pekar bland annat på hur antijudiska uppfattningar finns i olika befolkningsgrupper och politiska opinioner i Öst- och Västeuropa, men framhåller också att den grövsta antisemitismen finns i högerextrema och extrema islamistiska rörelser.

Abramowicz hänvisar till avsnittet "Antisemitism i Sverige och Europa idag" och påstår att ingenting nämns om antisemitismen i grupper med bakgrund i Mellanöstern. Inte heller detta stämmer. I avsnittet påtalas uttryckligen problemet med "antijudiska uppfattningar bland delar av de befolkningsgrupper som har rötter i Mellanöstern och Nordafrika". Materialet redogör dessutom för antisemitismens roll i islamistisk propaganda. Abramowicz påstår vidare att materialet beskriver den samtida antisemitismen som endast en konsekvens av "bredare politiska förändringar" och "hårdför nationalism". Tvärtom beskrivs antisemitismen som en mångdimensionell företeelse vars yttringar måste förstås mot bakgrund av historiskt rotade föreställningar som reproduceras och anpassas till nya omständigheter och som ges näring av olika politiska konflikter och strömningar, däribland Israel-Palestinakonflikten, den radikala islamismen och den förstärkta nationalismen och xenofobin. Slutligen delar vi inte Abramowiczs bild av högerradikalismen i Europa och Sverige som en "marginell grupp".

Ingrid Lomfors, överintendent, Forum för levande historia

Svante Weyler, ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism

Forum för levande historia har tolkat det som att jag menar att myndigheten inte alls nämner att det finns antisemitism med rötter från Mellanöstern. Om det framstår så borde det ha skrivits tydligare. För myndigheten tar faktiskt upp det. Utan att koppla det till den stora invandringen. Och på ett ytterst vagt och otillfredsställande sätt.

I avsnittet Öst- och Västeuropa står det: ”I Sverige och andra västeuropeiska länder förekommer även antijudiska uppfattningar bland delar av de befolkningsgrupper som har rötter i Mellanöstern och Nordafrika, och en ökning av antisemitiska yttringar har kunnat iakttas när den israelisk-palestinska konflikten förvärrats.” På vilket sätt hjälper den formuleringen lärare och elever som söker svar om antisemitismen i Sverige och Europa? Menar myndigheten att det är maroniter, assyrier, kopter eller kurder som sprider ”antijudiska uppfattningar”?

Det finns nämligen ett oändligt antal folkgrupper i Mellanöstern och Nordafrika att välja mellan. Myndigheten skriver förvisso om det judehat som finns bland ”extrema islamistiska grupper”. Det är mycket riktigt att islamistiska extremister är ett stort hot mot Europas judar. Men genom att enbart belysa extremisterna ger Forum för levande historia en skev bild av antisemitismen i Europa.

Fördomar och hat mot judar är ingen perifer uppfattning som enbart finns bland extremister eller i islamistisk propaganda. Myndigheten har själv genomfört en attitydundersökningar som visar att antisemitiska uppfattningar är vanligare bland muslimer än resten av befolkningen, med stor marginal. Bland de som identifierar sig som muslimer hyser 39 procent antisemitiska uppfattningar, jämfört med 5 procent totalt. Att historiemyndigheten duckar för att använda sina egna siffror är anmärkningsvärt.

Naomi Abramowicz