Ledare

Monika Olin Wikman: Så får Simrishamn nyanlända i jobb

Ledare Artikeln publicerades
Monika Olin Wikman
Monika Olin Wikman

Simrishamn är en förebild när det gäller att få nyanlända i arbete. De lokala exemplen borde få mer uppmärksamhet centralt.

Integrationsdebatten har fokus på de svåra problemen. I politiken och massmedia. Men säg också hur de nyanlända bidrar ropar jag för mig själv under TV-debatterna på riksnivå men sådana inlägg är sällsynta. Trots att landet skulle stanna utan den arbetskraften. Det vet alla som går på restaurang, åker taxi, är patient i vården eller får hemtjänst.

En sommardag 2019 sitter jag i lilla Simrishamn, som fick ta emot 1 400 flyktingar år 2015, och får lyssna till en lokal verklighet beskriven i boken Framme i Simrishamn. Integration – för att tillföra och tillhöra skriven av Anne Olofsdotter, arbetsmarknadsstrateg i Simrishamn och Helena Ström organisationskonsult. Tillföra och tillhöra.

Jag förflyttas till en berättelse om ett inledande kaos till en häpnadsväckande mobilisering och vilja att använda nyanländas kraft. Det fanns inga rutiner att gripa tag i. Det behövdes ett engagemang från kommuninvånare och den kom med råge. Inom kommunens förvaltningar behövdes mod att agera otraditionellt och att tänka utanför boxen. Kommunledningen visade ett tydligt ledarskap. Stora insatser krävdes av personalen. Ett pilotprojekt med möjlighet till praktikplatser för asylsökande utan arbets- och uppehållstillstånd fick avgörande betydelse. Man kunde koppla ihop arbete för individen med möjlighet att lära sig svenska och få kulturförståelse.

På sitt asylboende gjorde Bilal Ejaz en kartläggning av de boendes bakgrund. Han fann 35 yrkesområden, vårdpersonal, ekonomer, jurister, lärare, bönder, kockar, målare, frisörer, med flera. Där fanns kvinnor långt från arbetsmarknaden. Denna kartläggning blev en utvecklad databas för matchning av individer mot praktikplatser och extratjänster inom förvaltningarna. Bland nyanlända rekryterades handledare och kulturambassadörer. Ett kvinnoprojekt ledde till att många blev anställningsbara inom vård och omsorg. Ett basprogram för kompetensförsörjning för vård och omsorg utvecklas nu som pilotmodell. Där ingår språkundervisning genom vårdinriktad Sfi. I Simrishamn är arbetskraftsbristen stor inom skola, vård och omsorg, den är skriande inom äldreomsorgen. I dag arbetar många nyanlända just där.

Som en röd tråd i berättelsen löper att det är tilltron till individen som förändrar och ger vilja att tillföra och tillhöra. Men det är ingen quick fix. Arbetet är långsiktigt, det handlar om att ömsesidigt lära sig förstå olika kulturer. Man måste också inse att det är svårare att lära sig språket om man inte förstår sitt nya sammanhang.

Framme i Simrishamn är en modell som bör lyftas fram centralt. Låt arbetssätt som gett en positiv utveckling få fortsätta. Lyssna på dem som ute i landet gjort något som verkade omöjligt möjligt med motto tillföra och tillhöra. Det centrala kanske i själva verket kan vara det lokala?