Ledare

Madeleine Brandin: Vi behöver ord för att kunna tala med varandra

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Claes Nyberg

Har man inte ett språk och ett ordförråd skapar det osäkerhet.

Vi använder ord när vi talar. Vi använder ord när vi tänker, i alla fall ibland. ”Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta”, sa ju Tegner 1820.

Vi använder definitivt ord när vi skriver. Då är det en process i två steg, först tänker vi dem, försöker fånga budskapet, nästan som en födsloprocess, sedan skriver vi dem, orden. Långt senare når det skrivna kanske en mottagare, som läser och tolkar på sitt sätt.

När vi sätter ord på en händelse, fäster vi den vid verkligheten, det osynliga blir synligt, det otydliga tydligt, det tar plats och form. Och får en plats i minnet. Man minns inte sina drömmar om man inte fångar dem i ord.

Det skrivna ordet har fått nya arenor, twitter och sms används på ett lustfyllt sätt. Emoji eller smileys eller humörsymboler har blivit ett snabbt och avväpnande sätt att kommunicera.

I helgen som gick arrangerade Författarcentrum Syd Litteraturrunda i Skåne för fjärde året. Orden tog plats vid borden. På Österlen öppnade Björn Ranelid sin skrivarstuga och Ingvar Holm och Karin Sveronius Holm bjöd in till Aniaras skepp. Litteratur med Bengt Eriksson i Vollsjö och tysk Frühschoppen med litterär salong i Blentarp, haiku i Öveds kyrka och mycket mer. I Trelleborg kunde man lyssna på poesi på Trelleborgen och på Östra stranden, en ny barnbok presenterades i Gislöv och i Beddingestrand levererades dikt med ett ord i timmen!

På torsdag öppnar årets Bok- och Biblioteksmässa i Göteborg. Riksdagen beslutade 2013 som nationellt mål att alla ska få möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Läsrörelsens första landsomfattande kampanj år 2000 hade mottot ”Ge dina barn ett språk”. Bakgrunden var dels att småbarnsföräldrar år från år läser allt mindre för sina barn (Barnbarometern 1999). En annan bakgrund var den OECD-undersökning som visade att 25 procent av alla vuxna svenskar hade en bristande läs- och skrivförmåga. Bibliotek och Litteratur och serier har nu egna rubriker i Region Skånes kulturplan 2016- 2019. Dessa följs sedan upp i de kommunala kulturplanerna. Trelleborgs kulturpolitiska program är ute på remiss just nu.

Att kunna läsa och förstå, sålla och kritiskt granska är en demokratisk fråga. Lennart Hellsing har skrivit: ”Fundera flitigt. Försök förstå.” Och Rollo May har frågat sig: ”Tänk om fantasi och konst inte alls är glasyr utan den mänskliga upplevelsens urkälla?” Herman Lindqvist skrev i sina memoarer från åren som utrikeskorrespondent, att då läste han poesi i skyddsrummen, det var det enda han orkade läsa och det hjälpte.

Läs mera. Läs högt och tillsammans med barn och barnbarn, det är ju så roligt! Det ger oss orden och språket.