Ledare

Madeleine Brandin: Skånska värderingar

Gästkrönika Artikeln publicerades
Madeleine Brandin
Foto: Claes Nyberg
Madeleine Brandin

Det talas om att i Sverige råder bestämda svenska värderingar. Det är fel. I Sverige gäller svensk lag. Den är grunden för rättsstaten.

Skåningar gillar inte nollåttor. Inte deras söta kletiga limpor som ersätter grovt rågbröd, inte deras hårda leverpastejer som skärs med kniv. Skåningar tycker danskar är trevliga, men det är inte en besvarad känsla. I Skåne är husen murade av tegel och ofta vitputsade. Och takutsprången är korta.

I kommunerna i södra Skåne finns boende från många olika länder. Precis som i Malmö och resten av Sverige. Det gör att många ”gammelsvenskar” inte känner igen sig i samhället. Det är en osäkerhet om vad som gäller, det som kändes fast förflyktigas.

Det talas en hel del om svenska värderingar. Värderingar syns i ett lands lagstiftning, allt från brottslagar, plan- och bygglagen och lagen om medbestämmande i arbetslivet. Människors lika värde och värdegrund i skolan och på arbetet, det är begrepp som fluktuerar och väcker starka känslor. Inte är de heller entydiga och klara. Moral och anständighet är oskrivna regler. Passar det med shorts på kontoret? Baddräkt på bussen? Bar överkropp för män i affären? Barnaga är förbjuden, men inte otrohet. I många länder är det tvärtom.

Folklivsforskaren Åke Daun skriver att svensken punktligt kommer i tid, en svensk menar det den säger, har rättvisekänsla och tackar för stort och smått. Chefen beordrar inte ”gör klart bokslutet” utan säger ”vill du vara snäll och göra klart bokslutet”. Det betyder inte valfrihet utan är kultur i arbetslivet. En svensk undviker tre ämnen under middagsbjudningen, man talar inte politik, inte pengar eller religion. I skolan läggs mycket kraft på att formulera värdegrunder. Så visst finns det värderingar i samhället. Att handhälsa och inte bära huvudduk är en lång tradition, men ingen lag, det finns andra sätt att hälsa och att diskutera keps och cancerturban kontra sjal är inte fruktbart. Det är mycket som är outsagt, men som ändå ligger som en tung kunskap. Som tvättstugereglerna.

Lars Melin, docent i svenska och författare skriver i tidningen Fokus 24/2019 att kristet tänkande har format Europa under 2000 år, och sekulära värderingar har präglat kristna under 200 år. Vårt rättsväsende är inte hämtat i luften utan bottnar i lång historia. Frihet har stått högt på listan, inget feodalsystem, inga livegna. Skattesystemet härstammar från ”svenska folkets rätt att sig själv beskatta”. Senare lagar handlar om barnkonventionen, samtyckeslagen och den underordnades ställning. En känd svensk björn säger att den som är stark måste vara snäll. Den berömda regeln på nätet ”Don´t be evil” har nyligen plockats bort från Googles uppförandekod. Man kan undra varför.

Vi måste ta våra värderingar på allvar, främst för att förstå oss själva.

Madeleine Brandin

arkitekt och författare, bosatt på Söderslätt