Ledare

Madeleine Brandin: Plan och verklighet

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Claes Nyberg

Sommarliv. En hängflygare med motor och stor propeller på ryggen som en Karlsson på taket siktades över Smygehuk.

På en sträcka av dryga två mil på väg mot Glimmingehus passerade vi åtta kyrkor, Glemmingebro, Ingelstorp, Valleberga 1100-tals rundkyrka inbyggd i en jugenddel från 1900-talet plus en kastal, Löderup, Hörups märkliga gamla tvåtornskyrka, Borrby bokby med 1800-talskyrka, Hoby och Vallby kyrkor. Här har människor levt och bott länge. Fasaner i blommande vägrenar, skånelängor med snygga gavlar, tegelhus längs bygatan, en gammal brandstation. I bilen spelade Peps Persson skånsk blues.

Under många år körde jag genom åtta byar under min artonkilometersresa till arbetet, det var Kyrkoköpinge, Gylle, V Vemmerlöv, Hammarlöv, Ö och V Värlinge, Bodarp och S Håslöv. Denna artonminutersresa gav eufori, frid, närvaro, ett levande liv som andas självtillräcklighet och livskraft. Pilevallar, bronsåldershögar, gårdars vitkalkade sidenmjuka väggar, ladors gyllene rödfärg, mynta och betor och vajande råg, allt bär spår och lägger linjer över landskapet.

Vad betyder landsbygden, hur är det att leva på Söderslätt och Österlen. Och vad kan översiktsplanering fånga upp för särdrag och hur kan service på landet överleva och utvecklas?

Både Ystads och Trelleborgs kommuner håller just nu fram till slutet av september samråd för översiktsplaner med fokus på byar och landsbygd. I ”Framtidens Trelleborg – orter och landsbygd 2028” lyfts fem serviceorter upp, förutom Anderslöv som kallas småstad. Livskraftiga orter och stadsnära landsbygd, även lucktomter i byar. Det är intressant läsning, kultur, natur, tekniska investeringar, statistik, planen är inriktad på markanvändning och byggande, det är bra.

Ystad vill också ta hjälp av sina invånare för landsbygdsutvecklingen. ”Kommunen Ystad 2030” har öppnat en digital tjänst, där man kan lämna synpunkter. Man arbetar även med fokusprogram för en by i taget. Åtgärder som föreslagits i dialog med byalagen värderas, är de möjliga att genomföra, kostnad, vem har ansvaret och när i tiden kan de bli verklighet.

Översiktsplanering handlar om så mycket, man talar om tre ben, ekologisk hänsyn, ekonomisk utveckling, social och kulturell hållbarhet. Men plan- och bygglagen handlar mest om markanvändning. Vilken mark lämpar sig bäst för bostäder, var ska verksamheter ligga och vilken natur och kulturmark bör bevaras. Hur kan handel, förskolor och vårdcentraler behållas. ”Tror du det förblir åkermark bara för att du målar kartan gul?” frågade en lantbrukare översiktsplanarkitekten.

Planering är svårt och abstrakt. Framtida teknikutveckling kan förändra på ett sätt vi inte kan ana idag. Men plandokumenten är intressanta och innehållsrika, så läs, begrunda och hör av dig till kommunen. Sedan gäller det att kommunen förstår och gör kloka avvägningar.