Ledare

Madeleine Brandin: Ovälkomna gäster

Gästkrönika Artikeln publicerades

Har man en gång tagit miste på hundkäx och jätteloka och sitter med svårläkta brännsår på armarna eller om man hindrats av stora bestånd av ilsket taggiga vresrosor på stranden, då kan man glädjas åt att en ny lag om invasiva arter träder i kraft 1 augusti.

Det är lätt att förfäras över att det finns tiotusen från Ryssland invandrade mårdhundar i Berlins stadskärna, djur utan naturliga fiender, som klättrar på husväggar och rotar i soptunnor.

Kinesisk ullhandskrabba har kommit hit med ballastvatten, underminerar strandkanter och påverkar befintlig fauna. Spansk skogssnigel (mördarsnigel) ger sig glupskt på späda skott i trädgårdsodlingarna.

Är det rätt och ofarligt att ge sig på att med mänsklig hand utrota vissa arter? Utrotningshotade arter, som skarv (ålakråka) och varg, blev fridlysta och hämtar sig mer eller mindre snabbt. När ålarna tagit slut, renkalvarna skadats i Lappland och fåren i Skåne ligger rivna på morgonen, då börjar fridlysningen ifrågasättas.

Adjunkten i biologi vid Trelleborgs läroverk, Harald Lundström, Figge kallad, blev rikskänd som den lille mannens kamp för att utrota den giftiga jättebjörnlokan. I Jan Troells film Sagolandet från 1988 ser man honom iklädd skyddskläder och glasögon ge sig på växterna med en spruta. Då fanns en underton att det är fel försöka bli av med det som är främmande. Så småningom fick dock adjunkten rätt. Naturvårdsverket delar nu synen att den konkurrenskraftiga växten, som ger frätskador och eksem när den bryts, bör utrotas.

Invasiva är djur, växter och mikroorganismer som inte är ursprungliga utan exotiska eller introducerade arter. Ofta saknar de naturliga fiender och populationen växter snabbt och påverkar ekosystemet. Antalet främmande arter i Sverige uppskattas nu till flera tusen, varav cirka 400 är invasiva. Genom ett EU-fördrag förbinder sig medlemsstaterna att bekämpa 49 av dessa. 18 beskrivs i skriften ”Invasiva arter i Skåne i urval” av Marie Kindström och Nils Carlsson (Länsstyrelsen 2016).

Om man med uppsåt eller grov oaktsamhet för in eller sprider sådan art kan man få böter eller fängelse. En omstridd punkt är att myndigheter får gå in på privat område även mot fastighetsägarens vilja. Då handlar det till exempel om skadeeffekter på grödor.

Enligt artdatabanken på SLU förändras Sveriges fauna och flora ständigt av arter som tar sig hit av egen kraft. De flesta är oproblematiska, tvärtom odlas potatis och majs långt från ursprunglig plats. Men vissa invasiva arter konkurrerar ut de naturligt förekommande arterna, och skapar problem för fisket, skogs- och jordbruket.

Sjöbo, Tomelilla, Ystad och Simrishamn startar i höst ett kommungemensamt Leaderprojekt mot invasiva arter, till exempel parkslide, vresrosor och blåsvart björkstekel. Det är bra att man tar itu med dessa problem på skarpen.

Madeleine Brandin

arkitekt och författare, bosatt på Söderslätt