Ledare

Madeleine Brandin: Luftombyte genom självdrag

Gästkrönika ,
Madeleine Brandin
Foto: Claes Nyberg
Madeleine Brandin

Luften vi andas, vi tar den för självklar. Utan ren luft och rent vatten kan människan inte överleva.

Under antiken talade man om de fyra elementen, jord, eld, vatten och luft. Mot 1700-talets slut insåg man förvånat att varken vatten eller luft är grundämnen. Den svenske kemisten Scheele fann att luft innehåller en del som går att andas och som underhåller liv och förbränning. Resten är ”död luft” som man kvävs av, kväve. Luft består till en femtedel syre och fyra femtedelar kväve. På vilket sätt behöver kroppen luft? Först vid mitten av 1800-talet förstod man utbytet mellan luft och blodomlopp, att hemoglobinet hade en roll för syretransport.

Sverige har god luftkvalitet jämfört med många andra länder, men även låga halter av luftföroreningar kan ha hälsoeffekter, särskilt för barn. Alla kommuner är skyldiga att kontrollera och ha kunskap om utomhusluften. I Skåne finns ett Luftvårdsförbund som samordnar mätningar och kartlägger luftmiljön inom länets kommuner.

En rapport från januari 2019 ”På väg mot friskare luft i Skåne?” redovisar halten av partiklar och kvävedioxid i luften. Kartor visar tydligt att trafiken är den största föroreningskällan, städer och trafikerade vägar har högst halter. Färjornas utsläpp i Skånes hamnar visas på egen karta. Resten av Skåne, mindre orter och landsbygden har låga värden.

Smog (smoke och fog), angriper mest storstäder vid stora luftföroreningsutsläpp i kombination med inversion. Det innebär att luften på en viss höjd är kallare än luften ovanför och då blandas luften inte om vertikalt. Bilavgaser och skorstensrök (till exempel koleldning) stannar kvar nära marken. I Londons smogkatastrof 1952 dog många människor.

Fotokemisk smog, bland annat marknära ozon och partiklar, kan ses som en gulbrun färgton över större städer. Svårt hemsökta är till exempel Kinas megastäder och Los Angeles. Skakade människor uppmanas då att stanna inomhus, bilar får inte användas.

Förra veckan upplevde även vi i Skåne några riktigt varma dagar. I länder där det ofta är höga temperaturer finns traditionella sätt att ventilera husen med sval nattluft. Att kyla luft mekaniskt kräver mångdubbelt mer energi än att värma luft.

Hus och människor måste andas, även ventileras. Husgrunden måste ventileras och loftet måste luftas, annars är det risk för mögel. Den fuktiga luften måste ut ur huset. Frisk luft tas in. Ventilgaller, ventilhuvar och skorstenar är ofta utmärkande och karaktärsfulla inslag på en byggnad. Det finns en egen arkitektur kring luft.

En laber julibris sveper runt mig när jag ska lufta mina käpphästar. Jag tycker till exempel att ventilation ska ske genom självdrag. Fint sova med öppet fönster. Och gulbrun lyser himlen efter färjorna på Östersjön. Utforma ventiler och takhuvar så vackert ni kan!

Madeleine Brandin

arkitekt och författare, bosatt på Söderslätt