Madeleine Brandin: Madeleine Brandin: Jorden är inte platt
Nobelveckan är avslutad. Priserna spänner från den oändligt stora yttre rymden till våra innersta molekyler. Från teleskop till mikroskop. Vi lever våra liv däremellan, i mitten liksom.
De tre fysikpristagarna har med detektorn Ligo öppnat ett nytt fönster ut i universum. Den har för första gången uppfattat ”svallvågor” från kollisioner mellan svarta hål och tunga neutronstjärnor. En av pristagarna var också vetenskaplig rådgivare till filmen Interstellar, som sålde 100 miljoner biljetter till människor som fick forskning på köpet.
Kemisterna har med avancerade mikroskop i stället vänt sig inåt, de har avslöjat det osynliga. De öppnar en ny värld där man kan se cellens alla innersta hemligheter. När man vet hur virus och kroppens egna molekyler ser ur kan nya läkemedel utvecklas. Medicinpriset visar att inbyggda klockor styr vår dygnsrytm. Det är som att närma sig livets kärna.
Ekonomiprofessorn var rörd över att hans teorier bevisat att människan agerar känslomässigt även när det gäller ekonomi.
Under högtidligheterna i Stockholm talade Nobelstiftelsens ordförande Carl Henrik Heldén om faktaresistens. Kritiskt tänkande och sökandet efter kunskap och vetenskapliga fakta ifrågasätts, sa han. Det och humanistiska värden måste vara grunden för handlingar och beslut, politiskt och privat, globalt och lokalt. Flera av årets pristagare framförde samma oro i sina tacktal.
Men mycket pågår. Robotforskning har t ex kommit långt, inte minst i Japan. Professor Hirosho Ishiguro utvecklar androider, bland annat en robot som ser ut, pratar och rör sig som honom själv. Han utforskar vad det innebär att vara människa. En robot eller en dator är mer rationell. Detta kan man förhålla sig till och se framtiden an med tillförsikt, menar han.
Hans namne Kazuo Ishiguro, litteraturpristagaren, har i boken ”Never let me go” skrivit om klonade donationsmänniskor.
Alfred Nobel byggde förmögenheten på sin uppfinning dynamit. I Paris 1876 anställde han Bertha von Suttner som sekreterare. De diskuterade mycket om vapenindustri och vägen till fred, och Bertha von Suttner deltog i flera världsfredskonferenser. Hon inspirerade Nobel till att instifta fredspriset. Han skrev till henne ”Det gläder mig mycket att se att fredsrörelsen vinner mark.. att slåss mot fördomar och okunnighet”. 1889 gav hon ut boken ”Ned med vapnen!” som blev en bästsäljare på många språk. I år gick fredspriset till antikärnvapenkampanjen ICAN.
Forskning lär oss hela tiden nya saker, vi reviderar, lär nytt. Men ”fake news” bör inte ha någon chans. Till min glädje hittar jag handfasta råd om källkritik i tidningen KP, Kamratposten, en utmärkt barn- och ungdomstidning, grundad redan på Nobels tid 1892!
