Ledare

Madeleine Brandin: Ganska nya ord

Gästkrönika
Madeleine Brandin
Foto: Claes Nyberg
Madeleine Brandin

Det finns ingen myndighet som hittar på och lanserar nya ord, utan språket utvecklas efter hur människor använder det.

Så har vi gjort bokslut över 2018 och försiktigt uttalat önskningar inför det nya året. Årets sista dagar kunde vi läsa Språkrådets lista över årets 33 ”nyord”. Den ger en vink om samhällets förändringar och förskjutningar i våra dagliga liv. Nyord hjälper oss att prata om sådant vi tidigare saknat ord för. Vissa ord tar pulsen på tidsandan, men är ändå inte nya ord utan sammansättningar av gamla, därför har inte knytblusupproret, elsparkcykel, sonderingsuppdrag kommit med i listan. Vi kan i stället lägga märke till explainer, som betyder en kort film på nätet som visar hur man gör en viss sak, rensar ett avlopp eller bygger en Legobil. Praktiskt! E-krona är en digital centralbanksvaluta som allmänheten ska kunna handla med som komplement till kontanter.

Förpappring har förts fram av filosofen Jonna Bornemark, ordet berättar om den tidskrävande mätbarhetshets som många organisationer och företag lider under. Man skriver regler och riktlinjer i dokument för att mäta och kontrollera i stället för att arbeta med människor. Kraven på dokumentation spårar ur alldeles och ersätter den egentliga verksamheten. Detta pågår inom skolan, inom vården och på stadsbyggnadskontoren.

Någonstansare och vartsomhelstare handlar om globalisering, om stad och land, beskriver att personer har eller saknar förankring till en viss plats. Vi har fått nätläkare. Nu prövar nu även Region Skåne sådana tjänster. Man kan ringa 1177 eller vårdcentralerna i Sjöbo eller Skurup och chatta med en av sex läkare, till exempel doktor Per Olsson, som ”tar emot” från villan utanför Sjöbo på kvällen mellan klockan sex och nio.

Välfärdsbrott är att man utnyttjar bidragssystemen, får assistansersättning för att vårda någon som inte är sjuk, jobbar fast man sjukanmält sig. Nya regler för att komma åt snyltarna kommer vartefter.

”När de närmade sig stjärnan blev de ganska glada”. Det handlade om trettondagens tre heliga konungar. Men ganska? I radions program Språket lärde jag mig nyss att ordet ganska förändrats i sin betydelse. Tidigare kunde ordet även betyda alldeles, synnerligen, förutom betydelsen tämligen. Idag används ganska bara i betydelsen tämligen, till viss del. Om vi inte pratar med en dansk förstås, för på andra sidan sundet är ordet ganska fortfarande synonymt med utmärkt.

Den yngre generationen kommer att få svårt att skilja på kommunikation mellan människor eller med maskiner. Noah Zandan undersöker hur språket förändras, vi säger inte tack och förlåt till assistenten i mobilen och utfyllnadsorden försvinner. Men robotar lär sig snabbt. Och människorna lär dem. Så säg gärna tack till ”Siri” och ”Hej Google”.

Madeleine Brandin

arkitekt och författare, bosatt på Söderslätt