Madeleine Brandin: Madeleine Brandin: Förstå orden rätt
Vi tänker ofta inte på vad det betyder att läsa en översatt text. Det är mycket svårare än man tror att översätta från ett språk till ett annat. Ord har olika valörer och referenser. Tänk på en stor sten värmd av solen. Den känns lockande att sitta på för en nordbo. För en person i Texas öken är en glödhet sten något att undvika och akta sig för. Det är ett exempel från Lars Gustafsson. Han skrev de mest underbara dikter från Västmanland, blev sedermera professor i Texas och plötsligt betydde orden något helt annat.
För de flesta svenskar leder ”skog” tanken till sus och tystnad bland höga trädstammar, doft av barr och mossa, minnen av svampletarpromenader vadande genom flammande röda höstlöv. För en fransman är den lite skrämmande skogen mest ett gömsle för hemlig amour. För en etiopier kan tankar på skog väcka rädsla, där finns farliga djur och mörker. Så hur översätter man en svensk dikt om skog till andra språk, för att ge liknande associationer?
När Bibeln skulle översättas till inuiternas språk, hade ordet herde ingen relevans. Man valde ordet hundförare i stället. Och när Peter Hoeg skrev ”Fröken Smillas känsla för snö” pratades mycket om hur många ord (6, 53 eller 100) grönländskan egentligen har för att beskriva snö. På svenska använder vi fristående ord, där grönländskan använder osjälvständiga delar som fogas till ordstammar. Det kan låta ”qimmersuaqarusunngilaq”, som betyder ”han/hon vill inte gärna ha en stor hund”. Liknande långa ordbildningar finns i det turkiska språket av idag.
När det snart blir Brexit, kommer engelska språket ändå att användas inom EU. Det används som mellanspråk, man översätter inte direkt från t ex slovenska till svenska utan går via engelska.
Poesi hör till det mest svåröversatta, men även en roman har en egen ton i rytmer, detaljer och liknelser. Och i vår vardag krävs lyhördhet och tålamod att tränga bakom orden när vi talar med vänner med andra modersmål.
Bilden är idag så självklar i våra liv att vi knappt tänker på den. Reklam, tidningar, teve, instagram, vi lever i ett konstant brus av bilder. Bilden är ett maktspråk med stor påverkan. Därför är det fel tänkt att bild och konsten att läsa bilder inte skulle vara obligatoriskt ämne på gymnasiet. Bildberättande finns i förhistoriska grottmålningar, under renässansen, i bilderböcker och i dataspelskonstruktioner.
Bilder översätter och tolkar våra känslor. Poesiöversättningar förändrar världen och på lång sikt samhället. Så sades i alla fall på seminarierna under Bokmässan.
Förståelse för vad språkmissförstånd kan leda till är viktigare än någonsin. Det gamla skämtet om hur ”tomt och öde” blir ”Baugrund und Schicksal” gäller än.
Madeleine Brandin
arkitekt och författare, bosatt på Söderslätt