Ledare

Madeleine Brandin: Bygglov en framgångsfaktor

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Claes Nyberg

Se till att det vi bygger också blir vackert. Förenklingar i plan- och byggprocessen kräver kunnig personal i kommunerna och politiker som vill att varje ny byggnad höjer värdena.

Efter varje sammanträde med byggnadsnämnden kan vi läsa i TA och YA om beviljade och nekade bygglov och nya byggplaner. Det är frågor som engagerar och berör många. Den som bor i kommuner med lokaltidning har en fördel, i Stockholm finns inte den nära rapporteringen.

Det handlar om ansökan om rivningslov för slangtornet i Klagstorp, medan Sjöbohem nekas riva sitt i Vollsjö. Planarbete för gamla Trelleborgstomten i Sjöbo ska möjliggöra 450 nya lägenheter. Fläktbyggnad på taket i Vik fick nej till bygglov i efterhand. Bygglovsansökan för 52 lägenheter på gamla stenhuggeritomten i Ystad. Markanvisningsavtal för ett område med 35 bostäder i Skegrie.

Lagstiftningen kring byggande är komplex. Plan- och bygglagen ändras så ofta så att den bara finns i nätversion, inte som tryckt bok. Två statliga utredningar är nu ute på remiss. Den ena handlar om detaljplanekrav för bygglov, den andra om en arkitekturpolicy. Det är många turer inom byggandet, ibland snabba infall som Attefallshus eller minskade krav på dagsljus eller bullerdämpning. En tydlig tendens är i alla fall att stadsbyggande är en tung politisk fråga och att kommunerna behöver stärka arkitektkompetensen.

Planprocessen är omständlig. Planerna är ofta för detaljerade och låser fast fel saker. Om planen är mer flexibel, måste arkitektonisk kvalitet i stället säkras i bygglovet. Planerare och bygglovgranskare ska samarbeta tätt och prövning ske i rätt skede. Nu har en dom i Mark- och miljööverdomstolen till slut slagit fast att byggnadsnämnden haft rätt att kräva arkitektonisk gestaltning utan att kraven preciserats i planbestämmelser.

SOU 2017:64 ”Detaljplanekravet” framhåller att ibland behövs inte detaljplan utan frågor kring byggande kan prövas direkt i bygglov eller förhandsbesked. Det kan vara fallet då vägar, vatten och avlopp redan finns, komplettering av befintlig bebyggelse i ”luckor”. Eller ändrad användning av en befintlig byggnad, t ex frisör i garage, bostad i tidigare kontor.

Vi kan redan se goda exempel på sådan handläggning i mindre byar och på landsbygden på Söderslätt och på Österlen. Positiva besked på bygglov och förhandsbesked har givits i stället för att först kräva detaljplan.

Förenklingar betyder inte sämre eller fulare hus! En nationell arkitekturpolicy har tagits fram av Boverket på regeringens uppdrag. Där står att det är en framgångsfaktor för kommuner som värnar om god arkitektur och hållbara städer där människor trivs. Politiker som lyfter dessa frågor och som ser till att ha personal med kompetens inom arkitektur och antikvariska frågor har fördel.

Fakta

Madeleine Brandin

är arkitekt och författare, bosatt på Söderslätt.

Visa mer...